Förskolerådet som trodde
Det lär väl inte förvåna någon som känner mig att jag blivit föräldrarepresentant i förskolerådet i vårt område. Fast jag blev förvånad i dag, när vi hade vårt första möte.
– Storbarnsgrupperna ska ju minska och bara vara 18 barn nu, säger någon som jag inte vet vem det är. (Presentationen glömdes bort.)
– Det funkar jättebra hos oss, vi har ju redan lyckats minska från 22, säger någon som uppenbarligen är personalrepresentant från en av förskolorna. Toppen helt enkelt!
– Jo, det var ju så vi alla tänkte när politikerna införde mindre grupper, säger förskolechefen. Men... vi trodde ju att vi skulle få samma pengar. Nu visar det sig att vi bara får pengar för 18 barn. Så nu måste vi dra ner på personalen. Jag berättar hur det blir när vi ses igen i januari.
Vem kunde ana det? Politikerna pratar högt om att minska barngrupperna och lite tystare om att förskolornas budgetar också minskar, och lämnar till förskolorna att få ihop det. Heja politikerna!
3 kommentarer:
Och i vår kommun är skolpengen så låg att lilla M:s skola är på vippen att konka. För små klasser och för mycket personal, konstaterar kommunen. Så vem vet hur länge de kan fördela 65 barn på tre klasser? Med kännedom om hur det gått till på förskolan kan man väl räkna med 32 barn i klassen när de börjar fyran.
Usch! Ni kan väl ta dit mig som avskräckande exempel eller nåt? Vi var 31 i mellanstadiet och det var INTE bra. Speciellt inte som 9 av oss kom från en helt annan liten klass (med 18 barn) i en helt annan liten skola och kände oss allmänt vilsna och utfrysta i denna jätteskola med gigantoklasser. Jag har fortfarande inte återhämtat mig riktigt!
Heja heja! (Till politikerna alltså) ;-) Vi var också 30 i klassen från åk fyra och uppåt, men hos oss fungerade det ganska okej. En eller två elever med särskilda behov och det hade gått åt pipan tror jag. Det finns inte plats för några undantag när man har så stora klasser, precis allt måste flyta på räls!
Skicka en kommentar