Den lilla självständiga
I dörren in till avdelningen vänder hon sig om och ler. Vinkar. På flera meters avstånd. Fortsätter inåt med sin favvofröken. Min lilla skitunge lämnar mig där i dagisentrén och går in för att börja sin dag. Jag som ville kramas!
6 kommentarer:
Tufft! Vår dagisfröken lär våra barn att mammor (och pappor) inte kan jobba om de inte får en hej-då-kram innan de går.
Det är inget brott mot självständigheten, eller? Utan en skön start på dagen.
Anonyms dagisfröken har alldeles rätt. Och idag blev jag mindre perplex och bad om en kram innan jag gick. Som jag fick. Sen rusade hon vidare mot sina kompisar och de spännande cyklarna och jag kunde gå till mitt jobb och vara glad.
Åh, du är tillbaka!! Jippi! Nu öppnar jag champangen och firar!! :-)
Vad skönt att hon är självständig!
Stor kram och önskan om trevlig helg!
Sissi, hoppas det var god champagne! ;-) Tack!
Och ja, visst är det skönt att hon är självständig och gillar de flesta hon möter. Det var bara lite snopet.
Kikar in på din blogg.
Låter läskigt det där...lämna pluttarna på dagis :-)
Maria
Hej Maria Tvillingmor! Det är lite läskigt. Men bra. Jag hade rätt negativa förväntningar på förskolan, men de har verkligen kommit på skam.
Skicka en kommentar