Dagens vinnare

Grattis Kajsa! Du vann tävlingen i inlägget Att skriva för webben. Välkommen till skrivfrukost på Skolhuset den 1 april. Då kommer vi att hitta på ljug en timme och dricka kaffe eller te därtill!

På skrivfrukostarna leker vi med ord och berättelser och gör kreativa skrivövningar en timme innan det vanliga jobbet startar. De som varit med tidigare berättar om hur de fått inspiration att skriva bättre, ha mer kreativa möten och överlag tycka att livet är lite roligare. Alla är välkomna, men Kajsa har fribiljett!

Boknörd!

Och då har jag inte ens startat någon bokblogg, bara tänkt tanken. Tack Heli, för testlänken!

Svenska kan bli huvudspråk i Sverige

I går lade regeringens utredare fram ett förslag om en ny språklag. Förslaget säger i korthet att:

• svenska är huvudspråk i Sverige och att alla som bor i Sverige ska ha tillgång till svenskan och kunna använda svenska inom alla samhällsområden
• språket i den offentliga verksamheten ska vara klar och begriplig svenska (eller något av minoritetsspråken alternativt det svenska teckenspråket)
• myndigheter är ansvariga för att ta fram och bruka god svensk terminologi inom sina fackområden
• svenska är Sveriges officiella språk även i internationella sammanhang
• alla som bor i Sverige ska ges möjlighet att lära sej och använda svenska, liksom alla som har andra modersmål ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.

Sedan tidigare har vi fem minoritetsspråk i Sverige; nu kan svenskan få huvudspråksstatus. I praktiken borde det innebära att all offentlig text ska vara skriven på god och begriplig svenska (vilket inte är någon nyhet, det har varit lagstadgat sedan Hedenhös). Det borde göra det möjligt att göra akademisk karriär på svenska eller i alla fall få skriva uppsatser och avhandlingar på svenska. Det tvingar politiker och andra som arbetar inom organisationen EU att tala på svenska och använda tolk. I förslaget finns en hel del kryphål och inga sanktioner, vilket kan gör att den blir rätt tam. Å andra sidan kanske det är bra och gör den genomförbar.

Språkrådets chef Olle Josephson är glad över förslaget. ”Det är nödvändigt att lagstifta om svenskan som huvudspråk och samhällets gemensamma språk” säger han i Språkrådets pressmeddelande. ”Annars kan engelskan bli allenarådande inom centrala områden som forskning och högre utbildning.”

Det som slår mej när jag går runt bland bloggar och webbplatser som skrivit om förslaget är alla engagerade kommenterar. De verkar komma från alla håll. ”Bäst vore om alla talade samma språk” är en vanlig hållning som betyder att alla ska speaka Englisch. ”Folk i Sverige kan inte Svenska (sic!) längre” hörs ofta, som en uppmuntran till förslaget i tron om att lagen kommer att upphäva alla särskrivningar. ”Alla bör få prata det språk de vill”, ja, det var ju just det. ”Det blir Sovjet om alla ska tala det lagbestämda språket” Eh?

Jag länkar till Akvileja som jag tycker resonerar klokt om språklagen och svenskans användning.

Och påminner om gamla Språknämndens kampanj på 1980-talet ”Heja svenska språket”.

Andra bloggar om: huvudspråk, svenska, språklag

Bra dålig mamma

Jag ska vara en dålig mamma idag. Köpa nåt färdigt och gott, typ ostkaka, att värma till middag. I stället för att laga mat ska jag leka med Sprallin – det längtar jag efter mer än ordentlig mat.

En vanlig dag:
16 – hämta på dagis
16.30 – på väg hem från affärn
17 – börjar laga middag
17.30 – äter
18.00 – Sprallin byter om till pyjamas
18.05 – ser vi Bolibompa tillsammans i soffan
18.15 – vill Sprallin ha välling men får vänta lite till
18.25 – välling
18.35 – ”Sova nu, mamma!”
18.40 – ad-droppar och borsta tänderna; den andra föräldern får slabbig godnattpuss
18.45 – Trollmors visa, två gånger med text och en gång nynnad
19.00 – sover

Så den där lilla tiden mellan halv fem och halv sex tänker jag leka med min dotter idag. Bygga lite lego, leka med Noaks ark eller läsa saga. Vara tillsammans.

Jag längtar tills hon blir lite större och orkar vara med lite längre på kvällarna. Jag vill ju vara med henne! Men det får inte gå för fort, för jag vill ha kvar min bebis. (Ha! Det är redan kört.)

Att skriva för webben

Ibland blir jag ledsen på mina kolleger eller konkurrenter. Alldeles nyss gick jag min vanliga bloggrunda, hamnade – som vanligt – på avvägar och hittade fram till en blogg vars skribent just hade gått en kurs i att skriva på webben. Kul! Och kul att hen ville skriva om det i bloggen och ge exempel på vad hen lärt sej. Men det tråkiga var att kursen hade innehållit övningar som inte har ett dugg med webben att göra:

• Avstava följande ord…
Avstavning har ingenting på internet att göra. Aldrig. Någonsin. Låt bli! Sen kan det vara hur kul som helst med övningar i att avstava ”dammoln” och ”bildrulle”.

• Vilket eller vilka förkortningsförslag är korrekta?
Förkortningar har heller ingenting på webben att göra. Låt bli dem också. Det finns strängt taget rätt få tillfällen när det är bra att använda förkortningar över huvud taget.

• Vilken genitiv form är rätt? (EUs, EU’s, EU:s, Eus’)
Visst, genitivformer ska vara korrekta. Jag kan bara hoppas att den punkten inte utgjorde något huvudnummer på kursen.

Utlottning: den som vet hur genitivformen av EU ska skrivas (på webben och i andra medier) kommenterar det här inlägget eller skickar ett mejl till mej. På våffeldagen, den 25 mars, drar jag en vinnare. Vinsten är att jag bjuder på skrivfrukost den 1 april!

Och så lite nyttigt efter allt gnäll. De tre viktigaste sakerna när man skriver webbtexter är att:
• skriva för läsaren
• tänka på vilken nytta läsaren ska ha av texten
• börja med det viktigaste.

Den som vill gå en kurs där man får träna på det, får också gärna höra av sej.