Att skriva för webben
Ibland blir jag ledsen på mina kolleger eller konkurrenter. Alldeles nyss gick jag min vanliga bloggrunda, hamnade – som vanligt – på avvägar och hittade fram till en blogg vars skribent just hade gått en kurs i att skriva på webben. Kul! Och kul att hen ville skriva om det i bloggen och ge exempel på vad hen lärt sej. Men det tråkiga var att kursen hade innehållit övningar som inte har ett dugg med webben att göra:
• Avstava följande ord…
Avstavning har ingenting på internet att göra. Aldrig. Någonsin. Låt bli! Sen kan det vara hur kul som helst med övningar i att avstava ”dammoln” och ”bildrulle”.
• Vilket eller vilka förkortningsförslag är korrekta?
Förkortningar har heller ingenting på webben att göra. Låt bli dem också. Det finns strängt taget rätt få tillfällen när det är bra att använda förkortningar över huvud taget.
• Vilken genitiv form är rätt? (EUs, EU’s, EU:s, Eus’)
Visst, genitivformer ska vara korrekta. Jag kan bara hoppas att den punkten inte utgjorde något huvudnummer på kursen.
Utlottning: den som vet hur genitivformen av EU ska skrivas (på webben och i andra medier) kommenterar det här inlägget eller skickar ett mejl till mej. På våffeldagen, den 25 mars, drar jag en vinnare. Vinsten är att jag bjuder på skrivfrukost den 1 april!
Och så lite nyttigt efter allt gnäll. De tre viktigaste sakerna när man skriver webbtexter är att:
• skriva för läsaren
• tänka på vilken nytta läsaren ska ha av texten
• börja med det viktigaste.
Den som vill gå en kurs där man får träna på det, får också gärna höra av sej.
4 kommentarer:
Det låter väl ungefär som när man skriver vilken nyhetsbaserad text som helst - texter för webben är ju oftast korta till sin karaktär och måste snabbt fånga och förmedla, precis som en nyhetstext. Hur man skriver genitivform av EU vet jag dock inte. Jag skulle nog satsa på EUs.
Visst är det så med webbtexter, Kajsa. Det är inga stora skillnader, men många upplever det så eftersom de inte lärt sej sedan tidigare. Och det är jättebra att de upptäcker det nu!
Sen finns det en del specialsaker att tänka på och utnyttja när det gäller webbtexter, men grunden är läsare, syftet och dispositionen. (och specialsakerna är inte avstavning, förkortningar och språkriktighet).
Ägandeformen av EU återkommer jag till nästa vecka. ;-)
Jag vet! Men jag misstänker att jag redan är bjuden.
Heli, det är lite orättvist, va? Eller kanske ska vi kalla det vinst varje gång?
Skicka en kommentar