Världsbokdagen

Firade ni världsbokdagen igår? Det gjorde jag och det blev sannerligen en bokdag. Satt i solen nere vid vattnet och läste Små citroner gula av Kajsa Ingemarsson medan sessan sussade i sin vagn på förmiddagen. En helt oväntad effekt av att få barn är att jag plötsligt får tid att läsa böcker igen. Så här mycket har jag inte läst sedan de där tågluffarresorna för länge, länge sedan. Underbart!

När jag sen kom hem och sessan fortsatte att sova, slog jag mig ner framför datorn en stund. Av en slump stötte jag då på bokbloggen En annan sida och hoppade därefter raskt vidare till bibblans webbplats för att beställa Kalla det vad fan du vill som bokdjävulen Petra recenserat. Nu ligger En annan sida bland mina favoriter. Jag är för övrigt förälskad i biblioteket – bara att gå in på webbplatsen och reservera böcker och så småningom gå ner till den filial som ligger 200 meter hemifrån och hämta ut dem. Tio kronor vill de ha för besväret och jag sparar massor på att inte köpa allt jag vill läsa (och får en nöjd sambo som redan anser att bokhyllorna är fulla).

På kvällen satt sessan och jag med en av hennes egna böcker - Titta. Hon var djupt fascinerad! Mest av texten och mindre av bebisbilderna, men allra mest av undret att kunna bläddra och få se något nytt. Och sedan bläddra tillbaka igen och se samma sak som förut. Vi hann bara de tre första uppslagen, men dem tittade vi ingående på. Ingen kan väl föreställa sig att lillan ska bli bokmal som sin mor och far – ligga med ficklampa under täcket långt efter släckdags eller njuta av att få ägna en hel dag åt att läsa klart en bra bok?

I världsboksdagsfirandet ingår att ge sin man en bok (och han ger sin kvinna en röd ros, men det är tydligen mindre känt). Sambon verkar väldigt nöjd med sin present, men jag tänker inte avslöja vilken bok han fick.