Att jag aldrig lär mig
Jag saknar mina converser! Mina sommarskor. Att jag aldrig lär mig att när jag slänger igen dörren till sommarstugan och låter varmvattenberedaren vara påslagen/mat stå kvar i kylen/favoritskorna vara kvar med tanken att ”jag kommer ju ändå snart tillbaka” så gör jag inte det. Då regnar det och folk fyller oväntat (nåja) år och en massa saker kommer emellan och förresten ska vi väl besöka den och den och städa och röja hemma... och så har det gått flera veckor och vattnet är fortfarande varmt i stugan, maten i kylen har möglat och skorna är fortsatt inlåsta.
Med detta vill jag meddela att sommarlovet är slut för i år. Det var härligt och soligt och vi badade mer än på många år. Nu stundar hösten och vardagen. Det blir bra det med.
(I slutet av veckan ska jag tala om hur det gått med mina eftersemesternföresatser – och vilka de är.)
6 kommentarer:
Men du kommer snart tillbaka, väl?
Och får man förresten ha med böcker man inte läst ut på senast lästa-listan? ;-)
/Tillfälligt anonym blomma
Jag är här! Jag är här! (Men längtar som alltid till stugan - och efter skorna.)
Japp. Det får man. Det bestämde jag.
Jag menar att du snart kommer tillbaka till landet, ju! Som i sista helgen i augusti. Men det kanske är för sent för mjölken?
/Another day, another flower
Redan nu i helgen, kom vi just på. Någon mjölk finns inte kvar, däremot gympadojorna och hela kassen med saker jag skulle sticka klart under semestern (vilket skämt - göra något klart när man kan börja på nytt???).
Den sista augustihelgen ser jag också fram emot. Kanske skulle vi släppa ut någon hink kräftor då?
Jag tror att gynpadojorna håller sig till helgen. Annars vill i alla fall inte jag träffa dem.
Kräftor är kul! Och maken har kommit på att han inte är i NL när allt kommer omkring.
/Oblyg viol
Haha, du får träffa dojjorna om några timmar ;-) En snäll sambo ville ta en tur på nya moppen och körde ut för att hämta dem...
Vad kul! Då blir vi hela gänget. Toppen.
Skicka en kommentar