Glad mors dag!

Bäst på mors dag:

1. att det blev sol och vi var på landet

2. att hela familjen gick och lade sig igen efter frukost, gos och lite mer sömn gjorde underverk för allas humör!

3. att en annan liten familj spontant kom förbi med hallontårta och att vi kunde trolla fram mat för allihop. Och att pappa Lime bakade en underbar jordgubbstårta (med choklad!) när den första tårtan tagit slut.

... och så Sprallinen så klart, som lös i kapp med själva solen igår, själva anledningen till att vi får fira mors dag. Varenda dag är jag lycklig över att hon finns och att jag får vara hennes mamma. Nu väntar jag på att det ska bli lite småtrist väder en av de sista mammadagarna så att vi kan titta på min morsdagspresent ihop. Happy feet!

Sämst på mors dag:
- Sprallinfeber på kvällen och natten.

Andra bloggar om: mors dag

Dagistestning

När det bara är några ynka veckor kvar till inskolningen går vi på informationsträff på Sprallinens dagis. Det är Sprallinen och en två dagar äldre tjej som ska börja samtidigt. De finner varandra direkt, de hittar en hel massa leksaker och sen ... hittar de rutschkanan! Jag berättar för pappan på kvällen:

– Tjejerna klättrade upp och åkte ner gång på gång på gång. De hade buskul. Skulle säkert kunna hålla på i flera timmar om vi bara haft tid.

– Ja, säger pappan som verkar ha närmare till verkligheten. Det är väl det som är meningen.

---
Förresten undrar jag vad det heter egentligen. Själv har jag alltid sagt ”ruschelkana”.

Ansökt om medlemskap i pappa.nu

Pampers lanserar en sajt riktad direkt till pappor. Det berättar de i ett mejl till mig (tänker de sig att jag ska vidarebefordra det till barnets far?). Jag får gåshud, men kan inte motstå frestelsen att anmäla mig som medlem. Bara för att se vad de gör... Återkommer med rapport om det blir något intressant - hittills har jag sett att jag ska få billigare rakgrejer, rabatt på blommor och dessutom några gratisprover med blöjor.

Gåshuden? Den får jag bland annat av den här meningen i marknadsmejlet:

Tanken är att all information och erbjudanden ska hjälpa din partner så att de kan hjälpa dig med ert barn.

Hjälpa mig med vårt barn? Hjälpa till??? Pappor ska väl inte hjälpa till med barnen, lika lite som de ska vara barnvakter? Även ”veckans fråga” ger mig knotter, den är dessutom redan tre veckor gammal...

Kommer du att ta mer än 2 veckors pappaledighet?

Bara 6 procent svarade ja, men ändå. Frågan ska överhuvudtaget inte kunna ställas på det sättet, tycker jag. Som om det vore okej. Sen blir jag lite glad när jag kikar in på sajtens forum och någon frågar efter pappaklubbar och får till svar att det finns massor av öppna förskolor.

Nu undrar jag, tror ni att vi behöver den här uppdelningen? Måste papporna få egna sajter och forum för att kunna bli delaktiga föräldrar (för det är väl det som är målet)? Tror ni att Pampers kommer att acceptera mig som medlem i pappaklubben?

Andra bloggar om: pappa.nu, pappor, Pampers

Fulklädsfest

Jag är lite feg, så jag vågar nog inte. Men visst vore det rätt kul att ha kalas med barna klädda i de där hiskeliga kläderna välmenande människor givit bort i present? De där man glömmer i garderoben tills de är urvuxna. De där man pliktskyldigast ikläder barnet när det vankas besök av givaren. De där man tar av ungen så fort man fotograferat klart och bildbeviset är på väg till givaren. Ni vet.

Herregud, jag är riktigt töntfeg – vågar knappt skriva om det här i bloggen ens. Ta inte åt er! För övrigt har den här mamman köpt en del såna kläder alldeles själv. Skrattade högt, och lite skamset, när Sprallinen fick på sig den fina tröjan med kattryck och PUFF-ärmar. Hon är helt enkelt ingen puffärmsunge! Det såg bara för tokigt ut.

Idé från Rookie Moms.

Dagar

Jag hade tänkt få ihop någon liten tanke om gårdagens två dagar:

• FN:s internationella familjedag
• Morgonpassets kulturtantsdagen.

Men i stället gick jag och lilla familjen på Bodils minicirkus. Hm...

(Fast det kanske var lika bra att det inte blev någon text, eftersom familjedagen tydligen inte är förrän i övermorgon. Kulturtanter var vi i alla fall, Sprallinen och jag!)

Detärnågotsomviinförtfrånochmediår

Klockan har ännu inte slagit nio på måndag morgon. Trött och oinspirerad inspekterar jag mina högar på skrivbordet och konstaterar att det är på tok för mycket administration kvar. Tar en klunk kaffe och svarar i telefonen som ringer:

– Tilde text, det är Botilda.
– HEEEJ det är Gina (kan vi kalla henne) från Katalogföretaget! Har du tid? Jag tänkte bara kolla att dina uppgifter i Katalogen stämmer och undrar om du vill stå kvar på standardutförandetför900ellerom du vill lägga till något, tillexempelenwebbadresslänkordfaxnummerkontaktpersonellernåtannat. Vi lägger ju ut uppgifterna på webben nu.

Jag är tyst. Överrumplad.
– SåjagbörjarmedattkollaattviharrättadressuppgifterÄrdetfortfarande...
– Men vänta nu. Vad sade du egentligen? Har vi verkligen varit med i Katalogen tidigare?
– O ja. Dåskaviseomadressenstämm...
– Men inte har vi betalat för det? Tack och lov är någon liten del av min hjärna vaken och på hugget.
– Nej alltså. Det har ju ingen gjort, detärnågotsomviinförtfrånochmediår. Nå, har du kvar adressen på...
– Men du Gina. Då är jag inte alls intresserad av att vara med. Lycka till med nästa samtal!
– Okej, hej då!

Undrar om det funkar? ”Hej jag heter Botilda och ringer från Tilde text och vill bara kolla att mina uppgifter stämmer och att ni vill ha samma kurs som förra året. Visserligenärdennudubbeltsådyr, detärnågotsomviinförtfrånochmediår, men ...”

Denna typ av yrke passar mig, tydligen

Jag hittade ett yrkestest via Mamman pysslar och kunde inte motstå frestelsen att ta en liten paus i jobbet. Det här blev resultatet:

Du är en sån person som andra människor värnar om att ha med när det handlar om grupparbete eller något liknande. Alla vet nämligen att du får saker och ting gjorda i tid och att de blir gjorda på ett korrekt sätt. De vet också att du ställer upp om någon annan har kört fast och att du är glad, trevlig och lätthanterlig i största allmänhet. Det är helt enkelt ordning och reda på dig.

Haha! Min nya bokhållare håller nog inte med. Inte de som väntar på att jag ska göra klar min del av boken heller. Eller sambon.

Vattkoppskalas

Jag har vänligen tackat nej till att komma och leka med kamrater med vattkoppor. Sprallinen och jag reser bort i morgon, så nån sjukdom vill vi verkligen inte ha. Men tydligen är det så det går till. Nån får vattkoppor och så rings hela bekantskapskretsen in. ”Lika bra att de får det fort så är det överstökat sen.” ”Och nu innan hon börjar dagis är väl perfekt?”

Är det så? Ska man medvetet smitta ner sitt barn så att det blir sjukt? Det låter helt galet i mina öron. Sjukt var ordet, sa Bull.