Vattkoppskalas
Jag har vänligen tackat nej till att komma och leka med kamrater med vattkoppor. Sprallinen och jag reser bort i morgon, så nån sjukdom vill vi verkligen inte ha. Men tydligen är det så det går till. Nån får vattkoppor och så rings hela bekantskapskretsen in. ”Lika bra att de får det fort så är det överstökat sen.” ”Och nu innan hon börjar dagis är väl perfekt?”
Är det så? Ska man medvetet smitta ner sitt barn så att det blir sjukt? Det låter helt galet i mina öron. Sjukt var ordet, sa Bull.
3 kommentarer:
Hehe, ja, jag har också undrat. Vet inte hur jag kommer att göra. Men det klart, de lider ju mindre ju yngre de är. Kanske lika bra? Äsch, jag vet inte.
Jag hade vattkoppor i vuxen ålder och det var bland det värsta jag varit med om. Men det kan ju inte vara så roligt att få om man är blöjbarn heller? Kliande koppor under blöjorna... blä!
Det går ju att vaccinera mot vattkoppor, undrar just varför man inte gör det?
Måste undersöka det där. Man kan ju låta vaccinera privat, men jag känner att jag måste sätta mig in i sånt lite mer innan jag utsätter lilla fröken för det. De talar ju om att det ska bli allmänt med vattkoppsvaccinering om några år.
Skicka en kommentar