Detärnågotsomviinförtfrånochmediår
Klockan har ännu inte slagit nio på måndag morgon. Trött och oinspirerad inspekterar jag mina högar på skrivbordet och konstaterar att det är på tok för mycket administration kvar. Tar en klunk kaffe och svarar i telefonen som ringer:
– Tilde text, det är Botilda.
– HEEEJ det är Gina (kan vi kalla henne) från Katalogföretaget! Har du tid? Jag tänkte bara kolla att dina uppgifter i Katalogen stämmer och undrar om du vill stå kvar på standardutförandetför900ellerom du vill lägga till något, tillexempelenwebbadresslänkordfaxnummerkontaktpersonellernåtannat. Vi lägger ju ut uppgifterna på webben nu.
Jag är tyst. Överrumplad.
– SåjagbörjarmedattkollaattviharrättadressuppgifterÄrdetfortfarande...
– Men vänta nu. Vad sade du egentligen? Har vi verkligen varit med i Katalogen tidigare?
– O ja. Dåskaviseomadressenstämm...
– Men inte har vi betalat för det? Tack och lov är någon liten del av min hjärna vaken och på hugget.
– Nej alltså. Det har ju ingen gjort, detärnågotsomviinförtfrånochmediår. Nå, har du kvar adressen på...
– Men du Gina. Då är jag inte alls intresserad av att vara med. Lycka till med nästa samtal!
– Okej, hej då!
Undrar om det funkar? ”Hej jag heter Botilda och ringer från Tilde text och vill bara kolla att mina uppgifter stämmer och att ni vill ha samma kurs som förra året. Visserligenärdennudubbeltsådyr, detärnågotsomviinförtfrånochmediår, men ...”
4 kommentarer:
Hej!
Tack för en lång kommentar i min blogg!
Kände mig nästan lite skyldig när jag läste den så jag vill ju förstås direkt förklara mig :-)
Jag vet att det är ett h-vete att ha anställda, men det är också därför min chef tar ut 30 000 mer i månaden än vad jag gör. Jag skulle aldrig i livet vilja ha anställda själv. Men min chef tar ut 30 000 i månaden mer än jag får i lön och han äger företaget så all vinst är ju hans (och eftersom jag är ekonom så vet jag ju att det blir vinst). Han har förmånen och skyldigheterna med att vara chef och då måste jag ha både förmånen och skyldigheterna med att vara anställd. Just nu verkar han ha glömt förmånen och bara tänka på skyldigheterna.
Anna, du har så klart helt rätt! Och alla fall är ju olika. Den som tar på sig ett arbetsgivaransvar måste vara insatt i vad det innebär, det var nog inte jag, och den som arbetar på ett litet företag måste inse att chefen bestämmer, det gjorde inte en del av mina anställda. Jag var inte nån vidare bra chef även om jag gjorde mitt bästa, och jag tror att det helt enkelt berodde på att jag inte förstod ansvarsrollen helt.
Men det var intressant och lite nyttigt att bli påmind om det där - så tack för att du delade med dig!
Om det funkar? Men prova vet jag! ;-)
Skicka en kommentar