Om tuttar, halare och pinnsängar
Vi lämnar bebisstadiet bakom oss. Sprallin är stor nu och har slutat med napp! Det gick helt smärtfritt och hon är mycket stolt när hon berättar om det för alla som vill lyssna, och några till. Dessutom, vilket är allra viktigast, blev hostan på nätterna något bättre sedan nappen försvann.
Så nu slipper vi glömma nappar och fnissa när farfar från ön frågar efter ”tutten”. Napp heter nämligen ”tutt” på finlandssvenska. Läs och roas:
”Bland alla de ord som kan ställa till förvirring mellan finlandssvenska och sverigesvenska föräldrar intar väl tutt särställningen som det potentiellt mest roande. ”Har ni anatomiskt riktiga tuttar?” lär en förvirrad finlandssvensk pappa på jakt efter nappar ha undrat på apoteket i Sverige, till farmaceutens förfäran.” Mia Sandsjoe, Språkbruk 3/2007
Man kan fortsätta inventeringen av skillnader mellan sverigesvenska och finlandssvenska. Att både vinteroverall och snickarbyxor heter ”halare” har jag fattat (men det tog ett tag), nyligen lärde jag mig att spjälsäng heter ”pinnsäng” och det finns fler skillnader. Citatet nedan kommer från den finlandssvenska tidskriften Språkbruk, därför är de sverigesvenska uttrycken fetstilsmarkerade och de finlandssvenska i parentes. Det är nyttigt med perspektiv ibland.
”Allra underst klär sig flickor i trosor (småbyxor) och linne (underskjorta). På överkroppen bär både flickor och pojkar t-tröja eller t-shirt (t-skjorta). Riktigt små bebisar bär sparkbyxor eller sparkdräkt (halare). Flickorna brukar gilla tights på benen, medan pojkarna drar på sig mysbyxor (verrare). Jeans (farmare, farkkur) är populärt bland såväl pojkar som flickor. Mindre barn har ofta hängselbyxor eller snickarbyxor (lapphalare) på sig. Om byxbenen (buntarna) är för långa får man vika eller sy upp dem. Vintertid är det skäl att ta på sig en sweatshirt, dvs. en collegetröja, eller eventuellt en huvtröja eller munkjacka (huppari). En skön hemstickad kofta (knäpptröja) värmer också bra. Som ytterplagg använder mindre barn ofta overall (halare), medan större barn kanske tycker att det är mer praktiskt med jacka (rock) och utebyxor. På fötterna har barnen sportskor (länkare, gummitossor) antingen med kardborrband (tarra) eller snören. Om det är regnigt och vått ute kläs barnen i stövlar och regnkläder (kurakläder) eller regnställ, dvs. galonbyxor, regnrock och galonhandskar. Är vädret varmt och soligt tar barnen gärna på sig en keps eller skärmmössa (lippis), men är det vinter och kallt är det en varmare mössa eller luva (pipo) som gäller. Sommartid badar (simmar) barnen gärna och klär sig då i baddräkt (simdräkt) eller badbyxor (simbyxor).” Anna Maria Gustafsson, Språkbruk 3/2000
9 kommentarer:
Jag tror att tutten är vanlig i norrländska också. Jag hajade till lite när en expedit frågade lilla M om hon tappat tutten. Men jag har nog sett det som en risksvensk variation.
Rock för jacka tycker jag är intressant. Så säger man ju i USA också, "coat" betyder plötsligt inte alls rock, som man lärt sig i skolan, utan ett ytterplagg vilket som helst. Och många finlandssvenska uttryck är ju väldigt logiska. Jag ska också börja säga knäpptröja (som för övrigt för tankarna till amerikanernas "sweater" som ju beytder lite allt möjligt).
Och nu tänker jag att amerikanernas semantiskt breda ord kanske säger en del om dem, om man ska tänka Sapir-Whorf. ;-)
/Heli - direkt från föreläsningen
Underbart! Kom inte och säg att din arbetsplats inte stimulerar till någorlunda intellektuella tankar.
Finlandismerna i finlandssvenskan är ibland mycket talande och ganska roliga. Tänk bara på allt gott skumvin!
Skumkaffe är inte så dumt det heller. Åh, skrivfrukost ...
Nog känner jag ju igen mig i de felsta finlandismerna (även om jag i mitt yrke också måste känna till de sverigesvenska varianterna), men verrare skulle jag aldrig säga :-o Finns det något ord som är fulare? :-D
Hej Fante, vad kul att se dig här! Jag har ju förstått att du också arbetar med språk, men inte på vilket sätt.
”Verrare” har jag nog aldrig hört själv, men man kanske måste längre bort från sverigesvenskan än Åland för det. Mysbyxor och t-skjortor har de däremot hela bunten.
Skillnaden mellan baddräkt och simdräkt är också intressant, tycker jag. Här kan man verkligen fråga hur språket påverkar verkligheten. Förväntas finska barn kunna simma i högre utsträckning än svenska? Får finska barn näcka högre upp i åldrarna? Eller är ”bad” reserverat för bastun?
Underbart!
Varför jacka egentligen? Jag kan inte hitta anledningen till varför jackan tog över rocken. Rock låter mycket tuffare.
"Verrare" är ju finska, så man måste nog lite längre bort än Åland ;-)
Det är verkligen intressant det där med simma och bada. Men liksom så mycket annat så kommer det väl från finskan (uimapuku = simdräkt). Så där på rak arm kommer jag inte på vad "bada" skulle vara på finska :-o Jag har för mig att man talar om "uida" (alltså simma) oberonde om man simmar eller badar. Och har "simmat" många gånger utan att egentligen simma alls ;-)
Jakob, visst låter rock tuffare, fast kanske bara för oss som inte hör det till vardags?
Fante, vi kan nog enas om att verrare är bland de värstaste orden ;-)
Min teori är just att ”bad” på finska används som ”löga”, ”tvätta”. Men det skulle ändå vara intressant att studera om och i så fall hur skillnaden påverkar badandet eller simmandet.
Nu har jag diskuterat med min mamma (som är finskspråkig med inte språkvetare) och vi tycker båda att "bad" inte används på det sättet i finskan. "Bad" finns knappt i finskan förutom i vissa dialekter ;-) När man badar i havet så simmar man, även om man inte kan simma - och det är ju så man också gör på finlandssvenska :-)
Skicka en kommentar