Skygglapparna borta?

På väg in till stan stannar bussen jag sitter på till ett kort ögonblick. Precis nedanför mig på trottoaren ligger en gammal herrcykel, halvt dold i snön. Det är så grafiskt vackert. Den mjuka vita snön och så de svarta konturerna av cykeln. Jag försöker hinna få fram min mobil för att ta en bild, men ögonblicket därpå har bilen framför bussen fickat in sig till kanten och bussen kör vidare. Fast jag är glad ändå, dels fick jag syn på den vackra bilden, dels – och mest – upptäckte jag att jag öppnat ögonen igen och börjat se det vackra och speciella i tillvaron. Det lovar gott för nästa decennium!

Påminnelse

Det här är utsikten från mitt rum på nya jobbet. Den gör mig glad!

(Nå, från ett av mina rum. Jag har ingen fast plats, ingen egen dator och ingen telefon. Men ändå. Jag har roliga, utmanande och intressanta uppgifter, fantastiska kolleger och dessutom vacker höstutsikt. Måste påminna mig om det när det är gråare...)

Att ha en chef

Jag har fått ett kort mejl från min chef.

”Har du glömt att anmäla dig till afterworken?” undrar hon. Inte var det så farligt att ha en chef som jag inbillat mig i alla år...

Lyft blicken från höstmörkret

– Idag är det höstdagjämning, konstaterade vi vid frukostbordet.
– Vaddå? undrade Sprallinen och vi förklarade att just idag är det ljust lika länge som det är mörkt.
– Sen blir det bara mörkare och mörkare, sa någon av oss vuxna och suckade lite.
– Kommer du ihåg när det var vinter och det var mörkt när vi gick till dagis och mörkt när vi gick hem igen?
– Och då kan man se stjärnorna, sa finaste Sprallinen och log med hela kroppen, som Staffan!

Höst och rutiner

Nu börjar hösten:

• Varannan vecka grönsaker, varannan vecka frukt från Ekolådan.
• Ekologisk handsprit från Ecoreko.
• Naturligt godis från Renée Voltaire.

Och så en liten hög finlandssvenska böcker från resan till Åbo, äpplen att plocka från träden och funderingar på om vi kanske skulle slå till på en dvd-prenumeration. Härliga höst!

Känner att jag måste komplettera listan:
• Vår gårdfarihandlade äggleverantör är tillbaka
• Overallrejset har börjat – den som hinner först till bästa och billigaste overallen vinner (ett torrt och varmt barn i vinter), det gör inget om det dessutom skulle bli en snygg en och gärna i rätt storlek, men det kan vara att be om för mycket
• Biblioteket har öppnat igen!
• Pocket och pyssel! Tre paket till en hemlig vän och tre paket från en annan hemlig vän. Höstpresenter – mmmmm.

Sommarlovsavslutning

Jag sitter på jobbet och försöker komma igång efter fem lediga veckor (det var nog 14 år sedan jag var ledig lika länge i sträck!). Men det verkar som att jag måste avsluta sommarlovet ordentlig först. Alltså, tio bästa i sommar (utan inbördes ordning):

• Blåbärsskogen, med bästa sällskapet
  
• Barnets fullkomliga badlycka
  
• Lilla Åboresan
• Inställningen att vi flyttat ut till stugan och inte bara flängde runt
• Alla små blomsterinstallationer som följde i Sprallinens spår
• Vänner på lättsamma, lata besök
  
• Böcker – jag har faktiskt läst flera stycken!
• Mobilt bredband med kontantkort
• Årets första äppelpaj på syrliga sommaräpplen
• Japanska badet med hela familjen

Den som frågar i morgon kanske får andra svar. Det har varit en bra sommar! Och nu ska jag strax handla grillmat, för så vardagskväll det är tänker vi grilla på klipporna i gott sällskap i kväll.

Vara lite snällare

Jag är med i en fejsbuckgrupp som heter ”Vara lite snällare”. Varje månad får man ett uppdrag, och jag tror att jag redan har infriat uppdraget i juli.

För att kunna vara snäll mot andra måste man gilla, och vara snäll mot, sig själv. Juli månads uppdrag är därför helt enkelt: Var snäll mot dig själv!

Jag har varit snäll mot mig själv och köpt en spikmatta. En glatt orange! Den är bra – kanske inte så snäll, men bra! Snart ska jag vara snäll mot mig själv och se till att jag inte behöver jobba hela dagen i morgon. Sen tar jag semester, det är verkligen att vara snäll mot sig själv.

Våga vara snäll!

Statsanställd!

Jag var 14 år och skulle jobba på ett kontor över jullovet. På sommaren hade jag haft mitt första sommarjobb och fått 10 kronor i timmen, på kontoret skulle jag få 16. Plus semesterersättning! Jag jublade!

Nästan samma känsla hade jag förra veckan när jag förhandlade mitt nya uppdrag. Som inte är ett uppdrag utan en anställning. Inte nog med att jag får bättre lön än som företagare, jag får pensionspengar, försäkringar och friskvårdstimme också! Och subventionerad läkarvård. Och smarta, driftiga, kompetenta kolleger. Eftersom det just nu bara finns finansiering fram till årsskiftet väljer jag att vara anställd bara tre dagar i veckan – övriga dagar kommer jag fortfarande att vara företagare. Men ändå, det är nya tider nu och jag jublar!

Rädda mammorna!

Jag säljer en bondblus på Tradera och låter intäkterna från försäljningen oavkortat gå till Röda korsets kampanj Rädda mammorna.

Därmed antar jag Babushkadockans utmaning om att hjälpa Röda korset att rädda mammorna. Gör det du med. Du kan bidra på flera sätt:
1. Buda på någon av Rädda mammorna-auktionerna på Tradera.
2. Själv lägga upp en sådan auktion.
3. Klicka på ”Ge ditt bidrag direkt här” i Rädda mammorna-rutan som finns på bland annat Tilde textil.
4. Sätta in pengar till kampanjen på något annat sätt.

Lästid

Häromdagen jobbade jag i en liten stad på landet. På tåget dit hade jag fullt sjå med att förbereda mig och att vakna eftersom tåget gick rätt tidigt, men på väg hem behövde jag lektyr. Boken jag håller på med låg till ingen nytta kvar på golvet bredvid sängen, så det fick bli en ny. I kiosken få jag syn på ”Pepparkakshuset”, och minns att någon skrivit om boken på en bokblogg jag var inne på för bara någon dag sedan. Jag köper. Börjar läsa i väntan på perrongen. Det regnar och de första sidorna av boken blir först prickiga, sedan helt blöta. Jag är kvar i boken hela vägen hem. Det är en skön känsla att få ägna sig åt sträckläsning – alltför sällan gör jag det i vardagen. Är lösningen att söka jobb och uppdrag på pendlingsavstånd?

Pockethemlis

Min hemlis har kommit. En riktig sommarbok ”Underbara kvinnor vid vatten” och ett egengjort örtsalt (med recept!) låg i. Tack!

Jag ser fram emot att läsa om boken. Jag läste den när den först kom i pocket (det måste vara 15 år sedan eller så) och tyckte mycket om språket, det finlandssvenska, och berättelsen. Senare läste jag Den amerikanska flickan, som jag också gillade. Ända till slutet som fick mig att känna mig vrållurad eftersom det inte var slutet... Någon som vet när del två kommer?

Faktor 5-11

Och så glömmer ni inte solskydd i helgen!

Själv tänker jag sy mig en flådig solhatt, för nu värker förkylningshuvudet så fort solens strålar träffar det. Gammal tant?!

(Fortfarande inget pocketpaket... Det skulle skickats senast den 15, och borde väl kommit nu?)

Bland barn och böcker

Som liten var jag bokslukare av den kalibern som låg med ficklampa under täcket (när pappa dragit ut proppen så att jag inte kunde ha sänglampan tänd). Så det är kanske inte så konstigt att jag blir alldeles varm i hjärtat när jag ser en pappa hjälpa sina två grabbar med blanketten till deras första bibliotekskort. Jag blir vråltantig och suckar lite lyckligt mot bibliotekarien som är vråltantigt blödig tillbaka och säger nåt om att det är nåt visst med det första lånekortet ändå. På samma sätt blir jag lika glad varje gång Sprallinen säger att hon hellre vill läsa saga, eller hitta på en berättelse, än se klart Bolibompa. Och titta här, förskolebarnen i Mariefred hade bokbytardag de också igår!

Nu undrar jag, skulle någon vara intresserad av ett barnboksbyte i stil med det En bok om dagen har för pocketar? Ett byte där barnen väljer ut och skickar böcker tillvarandra? Skriv en kommentar eller mejla på tildetext|snabel-a|gmail.com så får vi se om vi kan hitta på nåt.

Bokhyllerens

Jag har alltid värnat min bokhylla. När livet vände för tio år sedan var en av de första saker jag köpte till nya lilla lägenheten en jättestor specialanpassad bokhylla. Inte för att alla böcker fick plats, men det var ju bättre än de 22 flyttkartongerna som stod i vardagsrummet och kändes i det läget mycket bättre än billiga hyllor med sviktande plan från stora möbelvaruhuset.

Sedan dess har vi blivit tre att slåss om utrymmet i bokhyllan. Visserligen får Sprallins böcker fortfarande stå vid sidan av och visserligen har vi köpt nya hyllor och visserligen har jag faktiskt rensat ett par gånger tidigare (dock med magert resultat, tre böcker kunde jag skiljas från i första rensningen). Jag gillar helt enkelt mina böcker.

Men nu rensar jag. I Rensa i röran den här veckan har jag sagt att jag ska se till att inga böcker ska behöva stå i dubbla rader, inga ligga staplade ovanpå de andra och inga pressas in i redan allför trånga utrymmen. Det som får stå kvar är favoritförfattarna och lyriken. Reseböckerna och fackböckerna. Och så sambons, så klart.

Resultatet i halvtid: två glada väner som fått överraskningspaket, och en full pappkasse som så smånignom ska landa på Stadsmissionen. Men jag håller lite i de utrensade en stund, för jag har anmält mig till En bok om dagens nya pocketutbyte, mini. Det vore ju synd att ge bort något som kanske passar min hemliga bokkompis.

Man kan anmäla sig fram till på söndag. Gör det, vettja!

Dagens konstigheter

Jag var på mitt livs första klädparty igår. Självklart beställde jag en massa saker, framför allt till mig själv trots att det egentligen var barnkläder som visades. Sprallinens garderob är ju faktiskt mångdubbelt större än min... Bland de plagg jag provade och sedan beställde fanns ett par tajts - tjocka sköna som räcker ner till fotknölarna, precis som jag letat efter och dessutom med 15 procents rabatt. Det konstiga, mycket märkliga, förundransvärda, var att de är i storlek 160! Just det, byxor i 160 centilong som passar på en 180 cm lång och rätt bastant kvinna. Världen är galen!

Lika galet, och bra, är det att hitta Språkrådets skrivregler på bokrean. Alla som inte redan har ett eget exemplar – skynda att fynda!

Klok inställning

Jag måste lära mig av min dotter. Hennes inställning till omvärlden är fantastisk (ibland, tänk på att hon är tre och trotsig också).

– Å, vilket vackert väder, säger hon när vi kommer ut ur porten. Tjockdimma, snö eller regn spelar ingen roll, det är vackert helt enkelt.

– Mamma, det här blir en rolig dag!

– Vilka fina knappar du har på koftan/blommor på blusen/örhängen i öronen.

Jag önskar mig hennes förmåga att se allt det vackra, roliga och fina omkring mig.

Gårdfarihandlare

Idag har jag haft besök av en riktig gårdfarihandlare. När jag inte hade kontanter hemma att köpa ägg för log han bara och lämnade över ett inbetalningskort. Där stod det att han är just gårdfarihandlare. Underbart tycker jag! Nu hoppas jag bara att äggen är så där busfärska och bra som han utlovar. Om tre veckor kommer han tillbaka igen.

Rebellen Botilda!

Nästan lite upprymd blir jag över varningen jag fick på ett forum jag ofta besöker. Jag som är så snäll och lydig... Nu hade jag tydligen gått för långt. Ha! Inte tillräckligt lång för att bli avstängd, men ändå. Vore jag rättshaverist skulle jag överklaga, men jag är ju så snäll och lydig ;-)

Pocket och prasselpaket

Strålande! Jag har fått mitt första paket från Pocket och prassel-utbytet och det är jättehärligt. Fyllt av gotter (fast jag boooorde ju inte...) och en bok som jag längtat efter att få läsa men ännu inte tagit mig tid. Jag är förmodligen sist i Sverige om att läsa ”Flyga drake”, men ändå. Kanske kommer jag att dela sistaplatsen med min hemliga givare, för hen har den oläst hemma hos sig. Vi får absolut jämföra sen!

Nu känner ni ju inga dofter genom bildskärmen, men kaffet som låg i både doftar och smakar underbart – jag sitter med en kopp just nu ;-) Och mörk choklad med hasselnötter. Och hemgjord kola (som smälter i munnen, jag har provat dem). Stort tack hemliga vännen! Jag blev riktigt, riktigt glad över ditt paket.

Hemliga vännen undrar om jag äter vanlig choklad också, men det gör jag nästan aldrig. Det blir för sött, tycker jag. Hen undrar också om jag gillar annat godis än gelehallon. Klart jag gör - jag är godisråtta och sånt godis får vara sött, surt eller syrligt. Men inte lakrits. (Eller gärna lakrits men då delar jag med mig av det och får pluspoäng hos sambon...)

Det enda jag önskar mig nu är att jag inte är så trött på kvällarna, utan orkar läsa igen. Som det är nu somnar jag så fort jag lutar huvudet mot något. För mycket att stå i, helt enkelt.

”Tänk på läsaren”

Idag är jag i tidningen och säger kloka saker. Det känns bra. Nu måste jag uppdatera min webbplats eftersom jag förväntar mig massor av besökare och förhoppningsvis beställare och då duger det inte att det står att ”vi återkommer till hösten.” Hösten är nu. Det känns faktiskt också bra.