Jag är inte där. I år heller. Fan!
Men Petra har skrivit en handledning ”Bokmässan för dummies.” Den kan man läsa om man längtar. Johanna tycker att det är värt åtta månaders regn att ha nära den där enda helgen om året. Och Bokhora rapporterar direkt.
Idag sörjer jag en arbetsvecka som gått förlorad. En vecka tog det att göra i ordning anbudet i den offentliga upphandlingen som nu ställts in. En vecka, fyrtio timmar, hela företaget ... Till ingen nytta. Det är dessutom den andra upphandlingen på raken som avbryts sedan anbudstiden gått ut. Jag har tre till att skriva under den närmsta tiden – vem betalar min lön under den tiden?
(Televerket har för övrigt ingenting med de här upphandlingarna att göra, det är helt andra myndigheter det handlar om.)
Vi tar stora risker. Lever farligt. Snuddar på dumdristighet. Men... Saken är den att vi idag har en (1), säger en (1), napp. Till en liten tjej som gillar sin napp och inte vill vara utan. Alla hundra andra har försvunnit, kanske samma väg som alla de där uddastrumporna? Så nu är det en enda napp som gäller (och en på dagis, där hon haft tre med sitt namn på men två ändå kommit bort). Vi föräldrar tycker att hon borde sluta – det håller Sprallinen inte med om.
Jag har inte köpt den där boken. Men reserverat den på biblioteket. Den blir spännande att läsa den (undra till exempel om det står något om att kostnaden för att reservera böcker i den). Jag kan ana att vi är många i kö, men kanske hinner jag få den till köpstoppsdagen i november.
På bloggen Köpstopp kan man läsa mer. Surfar man vidare hittar man sajter om tvättnötter, utrensning och att överlag ta det lite lugnare. Mi lajk. Jag är ju lite sån.
Strålande! Jag har fått mitt första paket från Pocket och prassel-utbytet och det är jättehärligt. Fyllt av gotter (fast jag boooorde ju inte...) och en bok som jag längtat efter att få läsa men ännu inte tagit mig tid. Jag är förmodligen sist i Sverige om att läsa ”Flyga drake”, men ändå. Kanske kommer jag att dela sistaplatsen med min hemliga givare, för hen har den oläst hemma hos sig. Vi får absolut jämföra sen!
Nu känner ni ju inga dofter genom bildskärmen, men kaffet som låg i både doftar och smakar underbart – jag sitter med en kopp just nu ;-) Och mörk choklad med hasselnötter. Och hemgjord kola (som smälter i munnen, jag har provat dem). Stort tack hemliga vännen! Jag blev riktigt, riktigt glad över ditt paket.
Hemliga vännen undrar om jag äter vanlig choklad också, men det gör jag nästan aldrig. Det blir för sött, tycker jag. Hen undrar också om jag gillar annat godis än gelehallon. Klart jag gör - jag är godisråtta och sånt godis får vara sött, surt eller syrligt. Men inte lakrits. (Eller gärna lakrits men då delar jag med mig av det och får pluspoäng hos sambon...)
Det enda jag önskar mig nu är att jag inte är så trött på kvällarna, utan orkar läsa igen. Som det är nu somnar jag så fort jag lutar huvudet mot något. För mycket att stå i, helt enkelt.
Nu känner jag mig som en riktig tant. En sån som går i bekväma skor och gör tantsaker som att plocka svamp, duka till kafferep med riktiga koppar och undersöker brösten regelbundet. Precis åter på kontoret efter mitt livs första mammografi känner jag tantig tacksamhet över:
• att jag, och alla andra kvinnor (i hela landet hoppas jag), blir kallade till mammografi för att man ska hinna upptäcka bröstcancer tidigt
• att jag har en bra behå som håller de ömma i ett fast men vänligt grepp, till skillnad från vad röntgenapparaten gjorde
• profylaxkursen vi gick inför förlossningen!
Kan tillägga att jag är så tantig att jag inte ens blev sur på sköterskan som svarade ”ja, det är ingen spa-behandling det här. Sånt betalar inte landstinget för” när jag påtalade att det gjorde lite ont. Hon försökte säkert bara vara skojfrisk eller hade en dålig dag eller nåt...
Idag är jag i tidningen och säger kloka saker. Det känns bra. Nu måste jag uppdatera min webbplats eftersom jag förväntar mig massor av besökare och förhoppningsvis beställare och då duger det inte att det står att ”vi återkommer till hösten.” Hösten är nu. Det känns faktiskt också bra.
Det är möjligt att jag är språknörd. Men jag blir så sprittande glad när jag ser ett nyskapat eller nystavat ord på rätt ställe. Som nu i nyhetsmejlet från Comboloan:
Aldrig tidigare har väl debatten varit mer ”upphåsad” än nu...
Visst, de har fegat lite och lagt till citattecken. Jag tror att tecknen betyder ungefär ”vi vet att den traditionella, av Svenska Akademien sanktionerade, stavningen är upphaussad, men vi känner oss lite busiga och pigga just nu och vill prova att skriva med svensk stavning”. Heja dem!
Här är några andra ord som med tiden fått försvenskad stavning:
• mejl och mejla
• dejt och dejta
• jobb
• webb
• fåtölj (jag kommer att bli lycklig av ”fåtölja” i rätt sammanhang också)
• löjtnant
Ryktet går att nya upplagan av Språkrådets skrivregler lämnat tryckpressarna. Nu undrar jag, var köar man för att hinna få ett ex innan de tar slut?
Visst blev det en vilovecka... Jag gick min runda på lunchen, men jag gick inte och la mig i tid och jag skrev ingenting på morgnarna. Jag började inga nya rutiner heller, eller slutade med något onyttigt heller för den delen. Men nu har redan vecka fyra börjat, så allt är glömt och förlåtet!
Spänningen är olidlig, eller hur? Hur har det gått? Hur har det gått? Jo, andra veckan efter semestern kan de braiga förändringarna sammanfattas så här:
1. Gå och lägga mig i tid – vilket skämt! Nu har jag dessutom dåligt samvete över att jag inte gör det, men när ska man hinna umgås med sin sambo om man går och lägger sig innan han kommit hem eller direkt när man själv kommer hem? Och hur ska man kunna se Project Runway? Men det är i alla fall lite bättre än tidigare, och målet står kvar.
2. Ta en lunchpromenad varje dag. Jorå! Och nu får jag sällskap dessutom.
Den här veckan försökte jag införa punkt 3:
3. Skriva morgonsidor det första jag gör på jobbet varje dag. Morgonsidor är ett sätt att veva igång kreativiteten och få hjärnan att släppa oväsentligheter för att kunna fokusera det viktiga. Tre sidor bara skriver man på, utan att släppa upp pennan från papperet och tänka efter. Det kan hända fascinerade saker eller bara bli platta att göra-listor. Snygg ny skrivbok är inköpt och jag har börjat använda den.
Nästa vecka (alltså den här) är vilovecko – inga nya rutiner då.
Jag arbetar med ett anbud för en offentlig upphandling. Det är som vanligt rätt krävande och pyssligt att få ihop alla delar enligt uppdragsgivarens alla önskemål. Nytt med den här upphandlingen är att man ska bifoga ett kreditvärderingsbetyg för företaget. Efter lite luskande kommer det fram att det räcker med ett så kallat riskintyg från Upplysningscentralen. Man beställer via nätet och kommer då till ett formulär med följande rubrik:
Varje år, hittills, har mor och dotter åkt på en alldeles egen utflykt i lilla sportbilen. Nu i helgen var det dags igen. Och jag kan bara åter konstatera att bättre resesällskap får man leta efter. Lilla Sprallin i sin skinnhuva, sina rosa hörselkåpor, sina runda solglasögon, inlindad i en filt, skrålande ”Sjörövarfabbe” i framsätet på cabben. Svårslaget!
Förra året var vi på Gotland, i år i Östergötland liksom första året (och det år hon låg ofödd i min mage). Bara de här utflykterna gör det nästan omöjligt att sälja bilen!
Jag vet inte var jag hade varit idag om jag inte fått ligga under täcket, med ficklampa, och läsa mysterieböckerna av Enid Blyton som barn. Eller Hemliga sjuan. Tänk om inte bokbussen funnits på landet om somrarna och kom med fler mysterieböcker. Eller om det var tomt i bokhyllorna hos föräldrarnas vänner när vi var på besök. Då hade jag blivit en annan Botilda än den jag är idag!
Enid Blyton är Storbritanniens mest omtyckta författare. Det finns något vackert i det tycker jag. Böckerna är grymt massproducerade – över 600 blev det totalt. De följer samma mönster men har lite olika karaktärer. Precis som barn vill ha det. Jag kände igen mig i miljöerna. Visste att hembiträdet hette Gladys och bakade goda scones. Minns också en inte allför avlägsen midsommar med högläsning, för de vuxna, ur en mysteriebok. Det kändes hemtrevligt och mysigt.
Det verkar inte bättre än att den där läslusten smittat av sig på dottern. I morse läste vi en /rätt enfaldig/ Pixibok om Trollet och farfar. Sen höll vi på att komma för sent till dagis och jobbis för att hon vill läsa ”Nöff, Nöff Benny” också.
DN:s kritiker har röstat fram de 100 bästa barnböckerna. Vi har mycket att se fram emot, jag och Sprallin. Men ”Sprätten satt på toaletten” hoppar vi nog över, trots att den finns med på listan. Den avskydde jag redan som barn.
Varning, varning!
Dagisbacillerna anfaller! Slutsats: det är verkligen höst nu. (Och detta efter bara en vecka på förskolan, när barna dessutom varit utomhus nästan hela dagarna, även när de sover middag.)
Nya rutiner efter semestern. Det är ju nu det ska bli ordning på torpet och stordåd ska uträttas och allt sånt, ni vet. Jag anade att det var lättare att börja göra något än att låta bli att göra något, så första veckan införde jag ett par nya rutiner och fick ett par till på köpet.
• Gå och lägga mig i tid! Jag fungerar så mycket bättre om jag är någorlunda utsövd, även om jag blir väckt mitt i natten av att någon behöver kissa, har mardrömmar eller bara undrar om hon får ”komma upp i deras säng”. Nackdelen med att lägga sig tidigt är att man knappt hinner umgås med sin sambo, speciellt inte när alla aktiviteter drar igång igen. Men det är en god ambition.
• Ta en lunchpromenad varje dag. Jag knatade runt sjön ett varv varje dag. Det tar 20–25 minuter och ger dagsljus och lite rörelse. Min vardagsmotion är ju skrattretande i vanliga fall; 350 meter mellan hemmet och jobbet och lika långt till förskolan. Ingen möjlighet att ”gå av en hållplats tidigare” här inte. Och inga mängder av trappor att bestiga. Så det får bli en tur om sjön vid lunchtid.
• Drick mindre kaffe. Jag har alltid druckit mycket kaffe (utom som gravid då drack jag inget alls), men efter föräldraledigheten har jag varit beroende av att få mitt kaffe på bestämda tider. Så var det inte förr och nu försöker jag dra ner. Det är helt bekymmersfritt.
• Ta bort en sak om dagen. Varje eftermiddag tar jag med något från kontoret som egentligen inte hör hemma där. Sånt som ska kastas, lagras, tas hem, skickas iväg; allt som blivit liggande.
Den här veckan har jag också två nya grejer. Men dem berättar jag om nästa måndag.
Jag är med i ett hemligt bokbyte som En bok om dagen ordnar. Det blir spännande – både att ge och få böcker. Tidigare har jag varit med i både hemliga stickbyten och hemliga sy barnklädersbyten (dem kan man läsa mer om på Tilde textil). Det var också kul.
• Vilken genre är du mest förtjust i? Svensk skönlitteratur. Noveller. Böcker som vill något. Böcker med språk som sjunger. (Lät det pretentiöst?)
• Favoritförfattare? Har du redan allt som författaren har skrivit..? Bodil Malmsten, Mare Kandre, Kristina Lugn, Katarina Frostensson, August Strindberg, Antonio Lobo Antunes – och ja, jag tror nästan att jag har det mesta av dem.
• Vilka författare är du nyfiken på och har lust att läsa? Så många att jag inte kommer på en enda just nu... Men vänta... Daniel Sjölin är jag nyfiken på, och Khaled Hosseini och Haruki Murakami har jag fortfarande inte läst.
• Vilken genre vill du absolut inte läsa? Kriminalromaner (men välskrivna deckare funkar), självhjälpsböcker, skräck, sci-fi.
• Vilken författare vill du absolut inte läsa? Liza Marklund, Jan Guillou
• Letar du efter någon/några böcker som du vet (eller tror) har kommit i pocket, men som inte går att få tag på via bokhandeln längre? Vilka böcker gäller det – och skulle du i så fall tycka om att få dessa i läst skick? Inte som jag kommer på för tillfället.
• Skulle det kännas ok att få flera begagnade pocketböcker (i trevligt skick!) istället för en ny, i något byte? Absolut!
• Läser du andra språk än svenska? Lite på engelska och någon gång på tyska, danska och norska.
• Är du tedrickare eller kaffedrickare? Någon speciell smak som du gillar? Tycker om både kaffe och te i alla färger, men undviker smaksatta varianter.
• Vilken slags godis gillar du? Mörk choklad, pinfärska gelehallon, fudge
• Gillar du naturgodis; nötter, torkad frukt och liknande? Mums!
• Är du allergisk mot något (t.ex. nötter, gluten, mjölk…)? Starka dofter ger mig huvudvärk
 | |
 | Hvem er du i Mummidalen? |
Mitt resultat: Mummimamma Du er Mummimamma! Du er snill og omtenksom. Hvis noen har et problem går de til deg for råd, og du har ofte en løsning. | |
| Ta denne quizen på Start.no | |
Jag saknar mina converser! Mina sommarskor. Att jag aldrig lär mig att när jag slänger igen dörren till sommarstugan och låter varmvattenberedaren vara påslagen/mat stå kvar i kylen/favoritskorna vara kvar med tanken att ”jag kommer ju ändå snart tillbaka” så gör jag inte det. Då regnar det och folk fyller oväntat (nåja) år och en massa saker kommer emellan och förresten ska vi väl besöka den och den och städa och röja hemma... och så har det gått flera veckor och vattnet är fortfarande varmt i stugan, maten i kylen har möglat och skorna är fortsatt inlåsta.
Med detta vill jag meddela att sommarlovet är slut för i år. Det var härligt och soligt och vi badade mer än på många år. Nu stundar hösten och vardagen. Det blir bra det med.
(I slutet av veckan ska jag tala om hur det gått med mina eftersemesternföresatser – och vilka de är.)
