Hon samlar på pingviner

Folkpartiet behöver en ny partiledare. I Svenska dagbladet presenteras de två huvudkandidaterna lite kort.

Om Cecilia Malmström får vi först av allt veta att hon är ”En allmänt omtyckt tvillingmamma till Felix och Molly, tre år. Bor med sin man Mikael i Göteborg. Tycker om att läsa och samlar på pingviner”.

Om Jan Björklund får vi först av allt veta var han föddes och att han blev folkpartist redan på högstadiet. Allra, allra sist kommer lite mer personliga uppgifter: ”Han bor i en villa i Bromma, är gift med Anette och pappa till två söner.”

Är det någon som är förvånad över att Cecilia Malmström alldeles nyss offentligt tackade nej? Svenskan publicerade det för mindre än en timme sedan.

Att partiets andre vice ordförande Marit Paulsen kommenterat hennes eventuella kandidatur gjorde väl sitt till:
”Hon är en ung kvinna med två små barn. Då är det inte lämpligt att bli partiledare.”

Andra bloggar om: folkpartiet, Cecilia Malmström

Mera böcker!

Skrivarkalendern firar världsbokdagen med en uppmaning.

”Ta en riktigt bra bok hemma i bokhyllan och lämna den på en offentlig plats, på bussen, i väntrummet på vårdcentralen. Skriv en liten hälsning i boken ...”

Nu hinner jag inte vare sig hem till bokhyllan eller ut på allmän plats idag. Men kanske handlar jag med mig någon bok från butiken när jag köper lunch och kanske hamnar boken i så fall på bänken på hållplatsen här utanför. Vilken bok skulle du ge bort?

Andra bloggar om: världsbokdagen

Världsbokdagen

Förra året vid den här tiden hade jag uppenbarligen massor av tid att läsa. Så skönt! Nu hinner jag i stället inte läsa något alls, utom de böcker Sprallinen vill lyssna till så klart. Men ändå. Världsbokdag är det ju inte varje dag. Ut och uppvakta varandra med böcker ni som kan!

Sprallinens topplista den 23 april 2007:

• Lill-Zlatan och morbror raring
• Näpp! sade Alfons Åberg
• Max potta
• Mössen jul
• Allt som kör: Pop och Mio

Mina timmar har ett pris

Det går att köpa mig per timme. Så klart, jag är ju konsult. Igår ringde en bekymrad uppdragsgivare och undrade om jag kunde hjälpa honom ur ett dilemma. Dilemmat visade sig vara en hyfsat lång rapport som måste bearbetas under en helg.
– Har vi avtalat om något helgpris, undrade han och påpekade att det ju är vanligt med extrabetalt ute i den vanliga världen.

Jag sade att jag inte trodde det men skulle kolla och att jag också måste stämma av med familjen om det skulle vara okej att jag jobbade en helg. (Tack lilla familjen för att ni lär mig om prioriteringar!) Idag bestämde vi oss:

– Jo, i teorin är det möjligt för mig att ta uppdraget. Men om jag vrider och vänder på mig för att det ska bli möjligt skulle det kännas bra med lite mer än vad det vanliga avtalet säger.
– Hm... Det förstår jag, men hur mycket?
– Ja, du. Hur är det egentligen ute i den där verkliga världen som du pratade om igår?
– Dubbelt upp alltså. Jag ska kolla.

* väntan en kort stund *

– Chefen säger att det är helt okej. Tack för att du kan hjälpa oss!

Och ändå känns det inte riktigt bra. Jag har sålt timmar då jag kunde varit med Sprallinen och hennes pappa. De borde vara ännu mycket mer värda än dubbla arvodet. Ändå är det precis det jag gör varenda arbetsdag, säljer mina timmar. Men en helg är en helg är en helg. (Som tur är, är det klämdag och helgdag i direkt anslutning till den helgen det gäller, så vi får vara lediga tillsammans ändå.)

Vad kan vi göra mer?

Så... Vi har köpt miljöbil och fått en massa cred för det. Vi är minsann såna som inte bara snackar lite löst, utan faktiskt göööör något. Men vad kan vi göra mer? Vad kan vi ändra på, så att chanserna ökar för att Sprallinen får bli vuxen och gammal i en någorlunda okej värld? Jag hittade en lista med bra punkter på Aftonbladet.

1. Sluta köp mineralvatten på flaska. Vi har aldrig börjat.

2. Spara på vattnet. Vi har inget badkar. Fast kanske står vi lite väl länge i duschen... Nu äntligen gör jag det min fröken tjatade om vid energikrisen 1973, jag stänger av vattnet när jag borstar mina tänder.

3. Använd lågenergilampor. Här är min svaga punkt. Jag tycker att de ger så fult ljus, och gillar inte alls att de måste värma upp innan de lyser ordentligt. Förslag någon?

4. Använd mindre vatten när du lagar mat. Hm... typ bara värma så mycket vatten till teet som man planerar att dricka? Jag är inte säker på vad de menar.

5. Dra ner värmen med en grad i ditt hem. Vi har jättevarmt hemma hos oss, det borde vi kunna ändra på så att det bara blir varmt. (Fast när jag känner på elementen nu är de iskalla.)

6. Köp ekologiskt odlad mat. Halleluja! Den är ju dessutom mycket godare än annan mat. Inte så svårt att välja, om bara butikerna ville ta hem lite fler alternativ.

7. Använd datorns energispar-läge. Och teven stänger vi också av! Däremot inte videon, eftersom klockan går fel när man slår på den igen sen.

8. Spara på papper. Försöker. Men sen den fina skrivare som skrev ut dubbelsidigt dog, blir det mer enkelsidigt. Dumt!

9. Undvik att köpa plagg med nylon och polyester. Köper nästa bara naturmaterial. Tycker helt enkelt att det är så mycket skönare. Och snyggare.

10. Använd tvättlina. Tumlar bara handdukar och lakan. Vi har turen att ha riktigt bra ventilation i badrummet, så det mesta torkar över natten.

11. Tvätta vid lägre temperaturer. Fast vissa saker vill jag tvätta varmt. Jag vet att det sägs inte behövas längre, men det är svårt att låta bli. När man dessutom ser de grådaskiga f.d. vita plaggen åter bli vita efter en varmare tvätt blir man ju rätt inspirerad att köra vidare på 60-programmen.

12. Byt till grön energi. Här måste vi nog ta reda på mer.

13. Återvinn! Tillämpar sopsortering och går till Stadsmissionen eller skänker till kompisar som behöver bättre. Köper gärna begagnade barnkläder (eller tyger som kan bli barnkläder).

Vi är med andra ord hur präktiga som helst. Vad gör ni?

Samaritkursen

Tror ni att det funkar att jag kallar kursen ”samaritkursen” i stället för ”hemskekursen”? Min samarbetspart tycker i alla fall att jag gör en god gärning som håller den, trots deltagarnas ovilja att delta.

Längtar efter att hålla kurs för och med människor som valt att gå den själva, som vill lära sig något och som tror på att det finns vett och klokskap i det jag säger, trots att jag inte har samma akademiska utbildning som de själva! Om några veckor är det dags för ett par sådana kurser också, så jag har i alla fall något att se fram emot. Men den här veckan går åt till att uppbåda kraft för samaritkursen.

(Det är så bra att vara egen företagare, för man får bestämma själv. Jag har alldeles själv bestämt mig för att det gick att övertala mig till den där kursen ännu en gång. En snabb titt i kassan och en inkännande beställare var allt som behövdes. Hurra!)

Det blev en röd

Lime har redan berättat. Är vi vuxna nu?

Det var inget aprilskämt

När jag kom till jobbet den första april stod ett paket blöjor utanför min kontorsdörr. Blöjor?! På jobbet?! Dessutom vårkollektionen av blöjorna. Med blingbling. Någon med mig skämta aprilo?

Men nej då. En kontorsgranne hade fått varuprov och blöjorna är på riktigt. Nu måste vi ju gå på öppna förskolan och visa upp oss i de tuffa blöjorna. Not!

Hurra!

Sprudlande glad! Vi har fått dagisplats! Det närmaste och näst bästa dagiset – där får hon börja. Inget trixande med dagar, mormor, kvällsjobb och utslitna föräldrar över hösten, inga transporter över halva stan. Faktiskt är det så nära att hon kan gå dit, utan att sitta i vagnen.

Så nu har jag glömt allt det där med närodlat, hemlagat, sockerfritt, genustänkande och ur-och-skurpedagogik. Vi har en plats! Förändringen får komma inifrån i stället, det finns goda chanser att jag blir en jobbig förälder.

Sentimentalmys

Vissa dagar blir inte som man tänkt. Som igår. Lilla A har haft feber ett tag men mådde en aning bättre, det vill säga temperatur under 40. Efter en misslyckad sovpromenad landade vi hemma igen på eftermiddagen, lika trötta båda två. Hon varm och jag rätt irriterad över att hon inte ville sova trots att hon var så rasande trött. Av med alla kläder. Glass (jodå, i krig och kärlek...) i soffan. Och sedan... sedan lutade hon sig mot mig, lindade sina armar om min hals, pillade lite med mitt nackhår och somnade. Vi gick in i sovrummet och lade oss. Sov tillsammans en stund. Så länge jag var nära kunde hon sova, men när jag försökte gå vaknade hon bums och var arg. Så jag stannade. Sträckte mig efter en bok. Hon gosade sig ännu närmare. Jag hann nästan läsa ut boken innan pappan kom hem från jobbet och undrade var vi gömt oss.

Så här hade vi det varje dag så sent som i somras. Gosigt och mysigt. Hon käkade och sov och jag läste böcker och njöt av att bara finnas tillsammans med henne. Det känns redan så länge sedan nu!

Att jag inte skäms...

Heliotropen skäms. Det gör inte jag, och kanske är det nummer ett på min lista över konstigheter med Botilda som Pippilotta utmanade mig till för ett bra tag sedan. Här kommer den:

1. Jag skäms inte det minsta över att jag gillar saker man inte ska gilla och tvärtom (gillar att Göran Persson kan bygga ett stort hus alldeles oavsett vad jag tycker om honom som person och statsminister, blir lyckligt tröstad av Mauro Scocco och avskyr latte).
2. Jag är rädd för ormar – så rädd att jag drar upp benen från golvet och blundar när de visar ormar på teve, ser till att snabbt bläddra förbi ormbilder i tidningarna och måste skärpa mig när Sprallinen vill läsa ”Lilla pussboken” där man faktiskt ska pussa en tecknad skallerorm.
3. Jag kan inte äta oliver. Försöker minst ett par gånger varje år för jag tycker att det verkar så gott och aningen nyttigare än nötter, men det går bara inte.
4. Jag fotograferar skyltar med nyskapande svenska med min mobil (och önskar mig en ny och bättre kameramobil), bara för mitt eget höga nöjes skull.
   
5. Jag är fantastiskt märkestrogen – har inte någonsin bytt märke på vare sig tandkräm (har heller aldrig haft hål i tänderna), mobiltelefoner eller köttbullar. Har alla Mauros skivor, alla avsnitt av Sex and the City på dvd och alla böcker av Bodil Malmsten och Mare Kandre. Fast jo, nu har jag bytt just köttbullar och äter helst dem sambon gör.
   

Om det finns någon som ännu inte listat sina konstigheter och som blir inspirerad att göra det nu – känn dig utmanad!

Att läsa böcker

Karin på Pocketbloggen har hittat en brittisk lista över böcker vi köper men inte läser. Jag känner igen beteendet allt för väl...

1. ”Vernon God Little” – D.B.C Pierre. (äger inte och har inte läst) [tillägg: äger snart]
2. ”Harry Potter och den flammande bägaren” – J.K Rowling. (jajamen och javisst)
3. ”Odysseus” – James Joyce. (jo, hm... nu finns det ju en bättre översättning...)
4. ”Kapten Corellis mandolin” – Louis De Bernieres. (står tummad och läst i hyllan)
5. ”Cloud atlas” – David Mitchell. (nixipixi på båda)
6. ”Satansverserna” – Salman Rushdie. (ett ex hade den, men jag läste den aldrig)
7. ”Alkemisten” – Paulo Coelho. (lånat, läst och misstyckt)
8. ”Krig och fred” – Leo Tolstoj. (bok att längta efter, inbillar jag mig som varken har den eller har läst den)
9. ”De små tingens Gud” – Arundhati Roy. (äger inte och har inte läst)
10. ”Brott och straff” – Fjodor Dostojevskij. (*rodnar* och tittar på boken i hyllan)

Det dyker ju upp intressanta, spännande, utvecklande, härliga, småroliga, poetiska, mystiska böcker hela tiden. Även om det bara är en bråkdel som hamnar hemma hos mig, så är bokhyllorna knökfulla och högarna många. Jag försöker se på dem som mina olästa skatter.

Näst på tur står i alla fall Helena Henschens ”I skuggan av ett brott”. Sen ska jag prata med Kajsa om den. Någon annan som vill läsa och prata?

Tillägg: surfade in på Adlibris för att titta på ett par av böckerna på listan som jag inte kände till. Så nu är det flera böcker på väg hem till mig. Dumma Adlibris – underbara Adlibris!

Att skriva böcker

Jag sitter och uppdaterar en bok jag skrev tillsammans med några kolleger för tio år sen. Förlaget tror att den tål en vända till, och det låter ju bra. Boken har sålt i hela 8 826 exemplar hittills och är därmed min bäst säljande bok (fy, fy alla ni som kopierar!!!). Medan jag jobbar med detta hör jag rykten om att även andra arbetar med sina böcker. En av dem är den förre SSU-ordföranden Anna Sjödin, som anser att allt ännu inte är sagt (fler invektiv?). En annan är vår förre statsminister. Han får ett stipendium på 700 000 kronor för att kunna anlita en assistent att göra jobbet. Minsann.

Vårstädning lajt

Tjugosju saker att kasta direkt och tjugosju att skänka bort. Det är vad jag ska hitta när Sprallin somnat ikväll! Tipset kommer från Fly Lady via nybörjarmorsorna.

As fast as you can, take a garbage bag and walk through your home and throw away 27 items. Do not stop until you have collected all 27 items. Then close the garbage bag and pitch it. DO NOT LOOK IN IT!!! Just do it.

Next, take an empty box and go through your home collecting 27 items to give away. This will change the energy in your home and bring about good feelings. Every time I do this I feel better and my home is becoming decluttered in the process. As soon as you finish filling the box, take it to the car. You are less tempted to rescue the items.

Åttonde mars

Idag funderar jag på att fira internationella kvinnodagen med att prova GB:s nya glass Girlie. Rosa och glittrig precis som alla flickor (men inga pojkar) vill ha. Jag har hört rykten om att det ska gå att öppna pinnen och använda glittret som hår- och hudsmink. Så praktiskt!

(Bilden har jag lånat från GB:s webbplats)
Kanske kan glassen väga upp det faktum att min lilla flicka tog av sig sina röda tofflor i morse och absolut ville ha de nya som det är brandgula dinosaurier på. Hur ska det gå för det stackars flickebarnet? Dinosaurier på tofflorna och Stålmannen på saccosäcken och en massa blåa kläder. Tack GB för att ni hjälper till att ställa till rätta!

Läs förresten gärna brevväxlingen mellan Beatrice och GB på Beas tankar.

Andra bloggar om: gb, girlie, internationella kvinnodagen

Ibland är det tufft

”Ditt upplägg var i sig lysande, extremt seriöst faktiskt!” säger kunden när hen läst min offert, men väljer ändå en annan leverantör. För att den är större.

(Jodå, jag förstår hur de tänker, men nu vill jag bittra över detta en liten stund till. Dessutom har det ännu inte hänt att jag har ställt in en kurs.)

Förbjudna ord

Man kan förbjuda ord, men vad är vinsten?

• I Frankrike säger språklagen att man inte får använda annat än franska i offentligt tal och skrift; inga annonser på frengelska med andra ord. Straffet var böter på 25 000 franc när lagen infördes.
  
• I södra Sverige vill man förbjuda andra språk än svenska i klassrummen, utan att någon gör kopplingen till Tornedalen i mitten av seklet (trots att alla har läst Mikael Niemi).
• I New York vill man förbjuda användningen av det så kallade n-ordet. Nigger. Som är så förbjudet att man inte ens får säga det när man talar om att det ska förbjudas.

Vilka ord ska vi lagstifta om på svenska? (Jag förutsätter att vi käkar chokladbollar redan och att Pippis pappa var kung över Kurredutterna trots att det står något helt annat i mina gamla recept- och barnböcker.)

Vem är Wolfgang Grupp?

"En riktig mor tjänar gärna mindre om hon helt och hållet kan gå upp i sin modersroll. I vårt företag är det förbjudet för män att ens fråga om de kan ta pappaledigt. Männen har ju viktiga uppgifter att sköta."

Så säger Wolfgang Grupp, chef för tyska textilföretaget Trigema, och citerades i Metro igår. Den stora frågan är kanske vem som lyssnar och hur de reagerar.

Julafton!

Bokreaåldrar:
20 - fest kvällen före, allt är prismärkt och nu shoppar vi loss ordentligt
30 - tidigt, tidigt på plats med bästa väninnorna, shopping i tre olika boklådor och sedan frukost där alla kap inspekteras och jämförs
40 - beställer från internetbokhandeln över en vecka innan rean startar, praktiskt men fusk.

Ut och trängs med er! Hitta böcker ni inte trodde fanns. Fynda. Släpa tunga kassar med er hem och klia er i huvudet över var allt ska få plats. Folkligt, festligt, fullsatt!

Andra bloggar om: bokrea

Lite mer snack och en gnutta verkstad

Glad! I helgen lyckades jag dels avsluta ett av alla pysselprojekt, dels både påbörja, genomföra och avsluta ett annat. Det avslutade var strumporna jag började på som doppresent i höstas. Senare insåg jag att mitt första par stickade lusestrumpor blev rätt knöliga och att jag inte alls ville ge bort dem. Men nu är de klara att sätta på Sprallinfötter i stället.

Det andra projektet var ett par pulsvärmare (muddar). Enkelt, snabbt och med ett fantastiskt mjukt garn i alpacka och silke.

Och så inser jag att det måste bli lite ordning igen. Tilde text ska handla om företagande och föräldraskap. Inte om pyssel. Det blir för spretigt. Så från och med nu kommer pysslet i stället att förevisas på nya bloggen Tilde textil. Hitta dit, ni som är intresserade. Och kom gärna med uppmuntrande tillrop eller en hjälpande hand när ni ser vad jag knåpar ihop!