Glad mors dag!

Bäst på mors dag:

1. att det blev sol och vi var på landet

2. att hela familjen gick och lade sig igen efter frukost, gos och lite mer sömn gjorde underverk för allas humör!

3. att en annan liten familj spontant kom förbi med hallontårta och att vi kunde trolla fram mat för allihop. Och att pappa Lime bakade en underbar jordgubbstårta (med choklad!) när den första tårtan tagit slut.

... och så Sprallinen så klart, som lös i kapp med själva solen igår, själva anledningen till att vi får fira mors dag. Varenda dag är jag lycklig över att hon finns och att jag får vara hennes mamma. Nu väntar jag på att det ska bli lite småtrist väder en av de sista mammadagarna så att vi kan titta på min morsdagspresent ihop. Happy feet!

Sämst på mors dag:
- Sprallinfeber på kvällen och natten.

Andra bloggar om: mors dag

Dagistestning

När det bara är några ynka veckor kvar till inskolningen går vi på informationsträff på Sprallinens dagis. Det är Sprallinen och en två dagar äldre tjej som ska börja samtidigt. De finner varandra direkt, de hittar en hel massa leksaker och sen ... hittar de rutschkanan! Jag berättar för pappan på kvällen:

– Tjejerna klättrade upp och åkte ner gång på gång på gång. De hade buskul. Skulle säkert kunna hålla på i flera timmar om vi bara haft tid.

– Ja, säger pappan som verkar ha närmare till verkligheten. Det är väl det som är meningen.

---
Förresten undrar jag vad det heter egentligen. Själv har jag alltid sagt ”ruschelkana”.

Ansökt om medlemskap i pappa.nu

Pampers lanserar en sajt riktad direkt till pappor. Det berättar de i ett mejl till mig (tänker de sig att jag ska vidarebefordra det till barnets far?). Jag får gåshud, men kan inte motstå frestelsen att anmäla mig som medlem. Bara för att se vad de gör... Återkommer med rapport om det blir något intressant - hittills har jag sett att jag ska få billigare rakgrejer, rabatt på blommor och dessutom några gratisprover med blöjor.

Gåshuden? Den får jag bland annat av den här meningen i marknadsmejlet:

Tanken är att all information och erbjudanden ska hjälpa din partner så att de kan hjälpa dig med ert barn.

Hjälpa mig med vårt barn? Hjälpa till??? Pappor ska väl inte hjälpa till med barnen, lika lite som de ska vara barnvakter? Även ”veckans fråga” ger mig knotter, den är dessutom redan tre veckor gammal...

Kommer du att ta mer än 2 veckors pappaledighet?

Bara 6 procent svarade ja, men ändå. Frågan ska överhuvudtaget inte kunna ställas på det sättet, tycker jag. Som om det vore okej. Sen blir jag lite glad när jag kikar in på sajtens forum och någon frågar efter pappaklubbar och får till svar att det finns massor av öppna förskolor.

Nu undrar jag, tror ni att vi behöver den här uppdelningen? Måste papporna få egna sajter och forum för att kunna bli delaktiga föräldrar (för det är väl det som är målet)? Tror ni att Pampers kommer att acceptera mig som medlem i pappaklubben?

Andra bloggar om: pappa.nu, pappor, Pampers

Fulklädsfest

Jag är lite feg, så jag vågar nog inte. Men visst vore det rätt kul att ha kalas med barna klädda i de där hiskeliga kläderna välmenande människor givit bort i present? De där man glömmer i garderoben tills de är urvuxna. De där man pliktskyldigast ikläder barnet när det vankas besök av givaren. De där man tar av ungen så fort man fotograferat klart och bildbeviset är på väg till givaren. Ni vet.

Herregud, jag är riktigt töntfeg – vågar knappt skriva om det här i bloggen ens. Ta inte åt er! För övrigt har den här mamman köpt en del såna kläder alldeles själv. Skrattade högt, och lite skamset, när Sprallinen fick på sig den fina tröjan med kattryck och PUFF-ärmar. Hon är helt enkelt ingen puffärmsunge! Det såg bara för tokigt ut.

Idé från Rookie Moms.

Dagar

Jag hade tänkt få ihop någon liten tanke om gårdagens två dagar:

• FN:s internationella familjedag
• Morgonpassets kulturtantsdagen.

Men i stället gick jag och lilla familjen på Bodils minicirkus. Hm...

(Fast det kanske var lika bra att det inte blev någon text, eftersom familjedagen tydligen inte är förrän i övermorgon. Kulturtanter var vi i alla fall, Sprallinen och jag!)

Detärnågotsomviinförtfrånochmediår

Klockan har ännu inte slagit nio på måndag morgon. Trött och oinspirerad inspekterar jag mina högar på skrivbordet och konstaterar att det är på tok för mycket administration kvar. Tar en klunk kaffe och svarar i telefonen som ringer:

– Tilde text, det är Botilda.
– HEEEJ det är Gina (kan vi kalla henne) från Katalogföretaget! Har du tid? Jag tänkte bara kolla att dina uppgifter i Katalogen stämmer och undrar om du vill stå kvar på standardutförandetför900ellerom du vill lägga till något, tillexempelenwebbadresslänkordfaxnummerkontaktpersonellernåtannat. Vi lägger ju ut uppgifterna på webben nu.

Jag är tyst. Överrumplad.
– SåjagbörjarmedattkollaattviharrättadressuppgifterÄrdetfortfarande...
– Men vänta nu. Vad sade du egentligen? Har vi verkligen varit med i Katalogen tidigare?
– O ja. Dåskaviseomadressenstämm...
– Men inte har vi betalat för det? Tack och lov är någon liten del av min hjärna vaken och på hugget.
– Nej alltså. Det har ju ingen gjort, detärnågotsomviinförtfrånochmediår. Nå, har du kvar adressen på...
– Men du Gina. Då är jag inte alls intresserad av att vara med. Lycka till med nästa samtal!
– Okej, hej då!

Undrar om det funkar? ”Hej jag heter Botilda och ringer från Tilde text och vill bara kolla att mina uppgifter stämmer och att ni vill ha samma kurs som förra året. Visserligenärdennudubbeltsådyr, detärnågotsomviinförtfrånochmediår, men ...”

Denna typ av yrke passar mig, tydligen

Jag hittade ett yrkestest via Mamman pysslar och kunde inte motstå frestelsen att ta en liten paus i jobbet. Det här blev resultatet:

Du är en sån person som andra människor värnar om att ha med när det handlar om grupparbete eller något liknande. Alla vet nämligen att du får saker och ting gjorda i tid och att de blir gjorda på ett korrekt sätt. De vet också att du ställer upp om någon annan har kört fast och att du är glad, trevlig och lätthanterlig i största allmänhet. Det är helt enkelt ordning och reda på dig.

Haha! Min nya bokhållare håller nog inte med. Inte de som väntar på att jag ska göra klar min del av boken heller. Eller sambon.

Vattkoppskalas

Jag har vänligen tackat nej till att komma och leka med kamrater med vattkoppor. Sprallinen och jag reser bort i morgon, så nån sjukdom vill vi verkligen inte ha. Men tydligen är det så det går till. Nån får vattkoppor och så rings hela bekantskapskretsen in. ”Lika bra att de får det fort så är det överstökat sen.” ”Och nu innan hon börjar dagis är väl perfekt?”

Är det så? Ska man medvetet smitta ner sitt barn så att det blir sjukt? Det låter helt galet i mina öron. Sjukt var ordet, sa Bull.

Hon samlar på pingviner

Folkpartiet behöver en ny partiledare. I Svenska dagbladet presenteras de två huvudkandidaterna lite kort.

Om Cecilia Malmström får vi först av allt veta att hon är ”En allmänt omtyckt tvillingmamma till Felix och Molly, tre år. Bor med sin man Mikael i Göteborg. Tycker om att läsa och samlar på pingviner”.

Om Jan Björklund får vi först av allt veta var han föddes och att han blev folkpartist redan på högstadiet. Allra, allra sist kommer lite mer personliga uppgifter: ”Han bor i en villa i Bromma, är gift med Anette och pappa till två söner.”

Är det någon som är förvånad över att Cecilia Malmström alldeles nyss offentligt tackade nej? Svenskan publicerade det för mindre än en timme sedan.

Att partiets andre vice ordförande Marit Paulsen kommenterat hennes eventuella kandidatur gjorde väl sitt till:
”Hon är en ung kvinna med två små barn. Då är det inte lämpligt att bli partiledare.”

Andra bloggar om: folkpartiet, Cecilia Malmström

Mera böcker!

Skrivarkalendern firar världsbokdagen med en uppmaning.

”Ta en riktigt bra bok hemma i bokhyllan och lämna den på en offentlig plats, på bussen, i väntrummet på vårdcentralen. Skriv en liten hälsning i boken ...”

Nu hinner jag inte vare sig hem till bokhyllan eller ut på allmän plats idag. Men kanske handlar jag med mig någon bok från butiken när jag köper lunch och kanske hamnar boken i så fall på bänken på hållplatsen här utanför. Vilken bok skulle du ge bort?

Andra bloggar om: världsbokdagen

Världsbokdagen

Förra året vid den här tiden hade jag uppenbarligen massor av tid att läsa. Så skönt! Nu hinner jag i stället inte läsa något alls, utom de böcker Sprallinen vill lyssna till så klart. Men ändå. Världsbokdag är det ju inte varje dag. Ut och uppvakta varandra med böcker ni som kan!

Sprallinens topplista den 23 april 2007:

• Lill-Zlatan och morbror raring
• Näpp! sade Alfons Åberg
• Max potta
• Mössen jul
• Allt som kör: Pop och Mio

Mina timmar har ett pris

Det går att köpa mig per timme. Så klart, jag är ju konsult. Igår ringde en bekymrad uppdragsgivare och undrade om jag kunde hjälpa honom ur ett dilemma. Dilemmat visade sig vara en hyfsat lång rapport som måste bearbetas under en helg.
– Har vi avtalat om något helgpris, undrade han och påpekade att det ju är vanligt med extrabetalt ute i den vanliga världen.

Jag sade att jag inte trodde det men skulle kolla och att jag också måste stämma av med familjen om det skulle vara okej att jag jobbade en helg. (Tack lilla familjen för att ni lär mig om prioriteringar!) Idag bestämde vi oss:

– Jo, i teorin är det möjligt för mig att ta uppdraget. Men om jag vrider och vänder på mig för att det ska bli möjligt skulle det kännas bra med lite mer än vad det vanliga avtalet säger.
– Hm... Det förstår jag, men hur mycket?
– Ja, du. Hur är det egentligen ute i den där verkliga världen som du pratade om igår?
– Dubbelt upp alltså. Jag ska kolla.

* väntan en kort stund *

– Chefen säger att det är helt okej. Tack för att du kan hjälpa oss!

Och ändå känns det inte riktigt bra. Jag har sålt timmar då jag kunde varit med Sprallinen och hennes pappa. De borde vara ännu mycket mer värda än dubbla arvodet. Ändå är det precis det jag gör varenda arbetsdag, säljer mina timmar. Men en helg är en helg är en helg. (Som tur är, är det klämdag och helgdag i direkt anslutning till den helgen det gäller, så vi får vara lediga tillsammans ändå.)

Vad kan vi göra mer?

Så... Vi har köpt miljöbil och fått en massa cred för det. Vi är minsann såna som inte bara snackar lite löst, utan faktiskt göööör något. Men vad kan vi göra mer? Vad kan vi ändra på, så att chanserna ökar för att Sprallinen får bli vuxen och gammal i en någorlunda okej värld? Jag hittade en lista med bra punkter på Aftonbladet.

1. Sluta köp mineralvatten på flaska. Vi har aldrig börjat.

2. Spara på vattnet. Vi har inget badkar. Fast kanske står vi lite väl länge i duschen... Nu äntligen gör jag det min fröken tjatade om vid energikrisen 1973, jag stänger av vattnet när jag borstar mina tänder.

3. Använd lågenergilampor. Här är min svaga punkt. Jag tycker att de ger så fult ljus, och gillar inte alls att de måste värma upp innan de lyser ordentligt. Förslag någon?

4. Använd mindre vatten när du lagar mat. Hm... typ bara värma så mycket vatten till teet som man planerar att dricka? Jag är inte säker på vad de menar.

5. Dra ner värmen med en grad i ditt hem. Vi har jättevarmt hemma hos oss, det borde vi kunna ändra på så att det bara blir varmt. (Fast när jag känner på elementen nu är de iskalla.)

6. Köp ekologiskt odlad mat. Halleluja! Den är ju dessutom mycket godare än annan mat. Inte så svårt att välja, om bara butikerna ville ta hem lite fler alternativ.

7. Använd datorns energispar-läge. Och teven stänger vi också av! Däremot inte videon, eftersom klockan går fel när man slår på den igen sen.

8. Spara på papper. Försöker. Men sen den fina skrivare som skrev ut dubbelsidigt dog, blir det mer enkelsidigt. Dumt!

9. Undvik att köpa plagg med nylon och polyester. Köper nästa bara naturmaterial. Tycker helt enkelt att det är så mycket skönare. Och snyggare.

10. Använd tvättlina. Tumlar bara handdukar och lakan. Vi har turen att ha riktigt bra ventilation i badrummet, så det mesta torkar över natten.

11. Tvätta vid lägre temperaturer. Fast vissa saker vill jag tvätta varmt. Jag vet att det sägs inte behövas längre, men det är svårt att låta bli. När man dessutom ser de grådaskiga f.d. vita plaggen åter bli vita efter en varmare tvätt blir man ju rätt inspirerad att köra vidare på 60-programmen.

12. Byt till grön energi. Här måste vi nog ta reda på mer.

13. Återvinn! Tillämpar sopsortering och går till Stadsmissionen eller skänker till kompisar som behöver bättre. Köper gärna begagnade barnkläder (eller tyger som kan bli barnkläder).

Vi är med andra ord hur präktiga som helst. Vad gör ni?

Samaritkursen

Tror ni att det funkar att jag kallar kursen ”samaritkursen” i stället för ”hemskekursen”? Min samarbetspart tycker i alla fall att jag gör en god gärning som håller den, trots deltagarnas ovilja att delta.

Längtar efter att hålla kurs för och med människor som valt att gå den själva, som vill lära sig något och som tror på att det finns vett och klokskap i det jag säger, trots att jag inte har samma akademiska utbildning som de själva! Om några veckor är det dags för ett par sådana kurser också, så jag har i alla fall något att se fram emot. Men den här veckan går åt till att uppbåda kraft för samaritkursen.

(Det är så bra att vara egen företagare, för man får bestämma själv. Jag har alldeles själv bestämt mig för att det gick att övertala mig till den där kursen ännu en gång. En snabb titt i kassan och en inkännande beställare var allt som behövdes. Hurra!)

Det blev en röd

Lime har redan berättat. Är vi vuxna nu?

Det var inget aprilskämt

När jag kom till jobbet den första april stod ett paket blöjor utanför min kontorsdörr. Blöjor?! På jobbet?! Dessutom vårkollektionen av blöjorna. Med blingbling. Någon med mig skämta aprilo?

Men nej då. En kontorsgranne hade fått varuprov och blöjorna är på riktigt. Nu måste vi ju gå på öppna förskolan och visa upp oss i de tuffa blöjorna. Not!

Hurra!

Sprudlande glad! Vi har fått dagisplats! Det närmaste och näst bästa dagiset – där får hon börja. Inget trixande med dagar, mormor, kvällsjobb och utslitna föräldrar över hösten, inga transporter över halva stan. Faktiskt är det så nära att hon kan gå dit, utan att sitta i vagnen.

Så nu har jag glömt allt det där med närodlat, hemlagat, sockerfritt, genustänkande och ur-och-skurpedagogik. Vi har en plats! Förändringen får komma inifrån i stället, det finns goda chanser att jag blir en jobbig förälder.

Sentimentalmys

Vissa dagar blir inte som man tänkt. Som igår. Lilla A har haft feber ett tag men mådde en aning bättre, det vill säga temperatur under 40. Efter en misslyckad sovpromenad landade vi hemma igen på eftermiddagen, lika trötta båda två. Hon varm och jag rätt irriterad över att hon inte ville sova trots att hon var så rasande trött. Av med alla kläder. Glass (jodå, i krig och kärlek...) i soffan. Och sedan... sedan lutade hon sig mot mig, lindade sina armar om min hals, pillade lite med mitt nackhår och somnade. Vi gick in i sovrummet och lade oss. Sov tillsammans en stund. Så länge jag var nära kunde hon sova, men när jag försökte gå vaknade hon bums och var arg. Så jag stannade. Sträckte mig efter en bok. Hon gosade sig ännu närmare. Jag hann nästan läsa ut boken innan pappan kom hem från jobbet och undrade var vi gömt oss.

Så här hade vi det varje dag så sent som i somras. Gosigt och mysigt. Hon käkade och sov och jag läste böcker och njöt av att bara finnas tillsammans med henne. Det känns redan så länge sedan nu!

Att jag inte skäms...

Heliotropen skäms. Det gör inte jag, och kanske är det nummer ett på min lista över konstigheter med Botilda som Pippilotta utmanade mig till för ett bra tag sedan. Här kommer den:

1. Jag skäms inte det minsta över att jag gillar saker man inte ska gilla och tvärtom (gillar att Göran Persson kan bygga ett stort hus alldeles oavsett vad jag tycker om honom som person och statsminister, blir lyckligt tröstad av Mauro Scocco och avskyr latte).
2. Jag är rädd för ormar – så rädd att jag drar upp benen från golvet och blundar när de visar ormar på teve, ser till att snabbt bläddra förbi ormbilder i tidningarna och måste skärpa mig när Sprallinen vill läsa ”Lilla pussboken” där man faktiskt ska pussa en tecknad skallerorm.
3. Jag kan inte äta oliver. Försöker minst ett par gånger varje år för jag tycker att det verkar så gott och aningen nyttigare än nötter, men det går bara inte.
4. Jag fotograferar skyltar med nyskapande svenska med min mobil (och önskar mig en ny och bättre kameramobil), bara för mitt eget höga nöjes skull.
   
5. Jag är fantastiskt märkestrogen – har inte någonsin bytt märke på vare sig tandkräm (har heller aldrig haft hål i tänderna), mobiltelefoner eller köttbullar. Har alla Mauros skivor, alla avsnitt av Sex and the City på dvd och alla böcker av Bodil Malmsten och Mare Kandre. Fast jo, nu har jag bytt just köttbullar och äter helst dem sambon gör.
   

Om det finns någon som ännu inte listat sina konstigheter och som blir inspirerad att göra det nu – känn dig utmanad!

Att läsa böcker

Karin på Pocketbloggen har hittat en brittisk lista över böcker vi köper men inte läser. Jag känner igen beteendet allt för väl...

1. ”Vernon God Little” – D.B.C Pierre. (äger inte och har inte läst) [tillägg: äger snart]
2. ”Harry Potter och den flammande bägaren” – J.K Rowling. (jajamen och javisst)
3. ”Odysseus” – James Joyce. (jo, hm... nu finns det ju en bättre översättning...)
4. ”Kapten Corellis mandolin” – Louis De Bernieres. (står tummad och läst i hyllan)
5. ”Cloud atlas” – David Mitchell. (nixipixi på båda)
6. ”Satansverserna” – Salman Rushdie. (ett ex hade den, men jag läste den aldrig)
7. ”Alkemisten” – Paulo Coelho. (lånat, läst och misstyckt)
8. ”Krig och fred” – Leo Tolstoj. (bok att längta efter, inbillar jag mig som varken har den eller har läst den)
9. ”De små tingens Gud” – Arundhati Roy. (äger inte och har inte läst)
10. ”Brott och straff” – Fjodor Dostojevskij. (*rodnar* och tittar på boken i hyllan)

Det dyker ju upp intressanta, spännande, utvecklande, härliga, småroliga, poetiska, mystiska böcker hela tiden. Även om det bara är en bråkdel som hamnar hemma hos mig, så är bokhyllorna knökfulla och högarna många. Jag försöker se på dem som mina olästa skatter.

Näst på tur står i alla fall Helena Henschens ”I skuggan av ett brott”. Sen ska jag prata med Kajsa om den. Någon annan som vill läsa och prata?

Tillägg: surfade in på Adlibris för att titta på ett par av böckerna på listan som jag inte kände till. Så nu är det flera böcker på väg hem till mig. Dumma Adlibris – underbara Adlibris!