Att skriva för webben

Ibland blir jag ledsen på mina kolleger eller konkurrenter. Alldeles nyss gick jag min vanliga bloggrunda, hamnade – som vanligt – på avvägar och hittade fram till en blogg vars skribent just hade gått en kurs i att skriva på webben. Kul! Och kul att hen ville skriva om det i bloggen och ge exempel på vad hen lärt sej. Men det tråkiga var att kursen hade innehållit övningar som inte har ett dugg med webben att göra:

• Avstava följande ord…
Avstavning har ingenting på internet att göra. Aldrig. Någonsin. Låt bli! Sen kan det vara hur kul som helst med övningar i att avstava ”dammoln” och ”bildrulle”.

• Vilket eller vilka förkortningsförslag är korrekta?
Förkortningar har heller ingenting på webben att göra. Låt bli dem också. Det finns strängt taget rätt få tillfällen när det är bra att använda förkortningar över huvud taget.

• Vilken genitiv form är rätt? (EUs, EU’s, EU:s, Eus’)
Visst, genitivformer ska vara korrekta. Jag kan bara hoppas att den punkten inte utgjorde något huvudnummer på kursen.

Utlottning: den som vet hur genitivformen av EU ska skrivas (på webben och i andra medier) kommenterar det här inlägget eller skickar ett mejl till mej. På våffeldagen, den 25 mars, drar jag en vinnare. Vinsten är att jag bjuder på skrivfrukost den 1 april!

Och så lite nyttigt efter allt gnäll. De tre viktigaste sakerna när man skriver webbtexter är att:
• skriva för läsaren
• tänka på vilken nytta läsaren ska ha av texten
• börja med det viktigaste.

Den som vill gå en kurs där man får träna på det, får också gärna höra av sej.

De får välja vilken färg som helst...

Den här bildserien från New York Times får mej nästan illamående. Så många saker, så mycket rosa respektive blått och så allvarliga barn. Jag vill så gärna läsa in ett kritiskt förhållningssätt hos konstnären, men är inte alldeles säker på att det finns där. I artikeln pratar de i stället om hur alla barn är lika oavsett vilka de är: de har alla några barbiesar, något hemgjort, några utklädningskläder, några ärvda plagg. Men alla pojkar har blått och alla flickor rosa. För så är det ju.

Efter sol kommer regn

• Jag är förkyld och förkyld och förkyld
• De borrar och borrar och borrar i väggarna i kontorshuset – utan förvarning, jag kan inte ens prata i telefon
• Batterierna till mitt trådlösa tangentbord laddar och laddar och laddar utan att något verkar hända, under tiden måste jag använda det oergonomiska fasta tangentbordet

Det känns inte som någon bra dag. Men i morgon ska nya webbplatsen för de nya roliga kurserna vara uppe. Och vi kommer att få ett fantastiskt genomslag och hela våren blir fullbokad av andra spännande kurser och projekt. I ett nafs.

För övrigt tycks det mej som att det enda jag är bra på nuförtiden är att producera trepunkterslistor.

Ekoglad

- För en tid sedan köpte jag ekotulpaner i snabbköpet. Vackra! Stod länge.
- Samma dag köpte jag också kravmärkta digestivekex (tyvärr från det svenska märke som ännu inte lärt sej att det måste vara en gnutta salt i kexen, men ändå, jag kommer att köpa dem fler gånger).
- Och när jag beställde böcker från Adlibris kunde jag välja klimatneutral frakt för en tia.

Det är bara att ropa hurra och vara glad för all förändring till det bättre. Samt se till att för sjutton välja ekologiskt när det går! Är den kravmärkta avokadon dubbelt så dyr? Men då kanske du inte behöver avokado just idag? Att den är dubbelt så god gör det ännu enklare att välja bort det icke-ekologiska alternativet.

Förortssvenska?

– Jag är grymt ledsen, säger den väldigt unga tjejen på kondiset här i förorten upprepade gånger. Grymt ledsen över att brödet som kunden klagat på var så torrt.

– Arrividerci, vinkar en väldigt gammal herre som just fått vägbeskrivningen till äldreboendet här i närheten.

– Jag vill inte HA sova gott, säger dottern samtidigt som hon vänder sej på sidan i sin säng, sluter ögonen och somnar. Gott.

Språket blomstrar här i min förort! Det gör mej glad.

Världens minsta språk?

Heter världens minsta språk Ia? Och är klassisk vitryska det största? Sånt kan man fundera över när man ska installera språkfilen till senaste versionen av sin webbläsare. Språkfilen för Ia är på 86 KB medan den för klassisk vitryska är på 3 860 KB. (Klassisk förresten, undrar om det är kyrilliska bokstäver de menar, alltså den officiella varianten?) Svenska ligger på modesta 266 KB, medan både danska, norska och finska kräver större utrymme.

Var talar man Ia? Lite varstans verkar det, om jag tolkar min gogling rätt. Interlingua kallas det också, och är ett skapat språk i stil med esperanto.

I tiden

Saxat från Pampers nyhetsbrev från idag:

”VARNING FÖR SOLBRÄNNA För att undvika solbränna bör du inte låta ditt barn vistas i solen mitt på dagen utan att klä på det eller smörja det med solkräm. Solhattar, långärmade tröjor och byxor och parasoll på barnvagnen ger bra skydd. Tänk även på att en solig vinterdag ger solbränna och att det även då kan behövas solkräm.”

Sol? Solbränna? Nä, skulle inte tro det.

Grattis på semikolonets dag!

Jorå. Idag är det semikolonets dag, det kunde man läsa om hos Språkpoliserna för exakt ett år sedan. Hur ska vi fira? Kanske genom att se ut som smilisar i levande livet och le och flörta med varandra? ;-)

Förutom smilisar är det bra att ha semikolon
• när man räknar upp decimaltal (”ni fick 4,4; 3,2; 4,9 respektive 3,5 i snittbetyg”)
• när punkt är för starkt och kommatecken för svagt.

Fetsöndag

Vi tjuvstartar fettisdagen med följande meny:

Frukost: amerikanska pannkakor
Förmiddagsfika: fulbakelser från Konsum
Lunch: pasta med tomatsås
Eftermiddagsmellis: nybakade scones
Kvällsmat: rödbetssoppa med nybakat valnötsbröd
Kvällsfika (bara för vuxna): glass - borde väl varit semla men man kan ju inte alltid ha alla rätt

GI har vi visst fetglömt bort...

Apropå falukorv

I kassarna från Middagsfrid låg alltså mitt livs första egenköpta falukorv. Och idag får jag syn på ett falukorvsindex.

Visste ni att falukorv aldrig varit så billig som 2005? Då kostade korven 32,50 kronor per kilo. År 1950 kostade den 2,99, vilket motsvarar 47,12 i 2005 års priser. Vad den kostar per kilo hemlevererad till dörren vete katten. Hur den smakade får ni reda på en annan gång.

Nu får någon annan bestämma

Vad ska vi äta ikväll? Vad är du sugen på? Vad hinner vi laga?

Alldeles för mycket tid har gått åt till att tänka ut middagsmaten. Så nu provar vi Middagsfrid ett par veckor. Första matleveransen kom igår och ikväll blir det räksallad hemma hos familjen Botilda. Det hade vi onekligen inte kommit på själva en tisdagskväll i januari... Inte heller hade vi någonsin tänkt ut att laga korvgryta (korv är nog det värsta jag vet). Som ni hör är vi inte överdrivet begeistrade, förutom i teorin. För i teorin lät det så behagligt att någon tänkte ut vad man ska äta till middag under fem kvällar, handlade hem ingredienserna och försåg oss med recept. Så ekologiskt som möjligt – eller nåja, lite ekologiskt i alla fall – dessutom.

Vi provar i två veckor, så får vi se. Fast jag tippar på att vi återgår till Ekolådan efteråt. Den är toppen och vi har bara varit lite slöa på att laga till alla grönsakerna.

Såna låtar görs inte längre

För ett tag sedan var Sprallin och jag ute på långtur i bilen. Så långt körde vi att musiken tog slut och radiosändningarna inte nådde fram... Så vi stannade vid en mack, köpte en typisk mack-cd med samlingsschlager från 1960-talet. En strof från en av låtarna vägrar att lämna mitt huvud:

”Mulliga Maj en Doris för boys,
synd att en sån ska gå solo till kojs.”

Sådana texter skrivs inte idag. Och det ska vi vara glada för!

Efterlysning

I förra årets almanacka skrev jag så prydligt att Viktor fyllde ett år den 19 maj. Men vem är Viktor? Jag skäms, rodnar och böjer mitt huvud i skam, men jag kan inte komma på vem denna unga herre är. Kan någon hjälpa mej?

Tillägg eller avdrag?

Jag klippte håret häromdagen. Inget dramatiskt, bara för att få bort lite slitna och ruggiga toppar. Någon dag innan hade min kontorskollega också varit och klippt sig. På samma ställe av samma frisör och i likadan frisyr. Vi var väldigt nöjda båda två – men det fanns en skillnad kom vi på. Vi hade betalat olika pris.

För mig kostade det 200 kronor. För honom 150. Snoppavdrag eller snipptillägg?

Inga nyårslöften

... men två högst rimliga föresatser för 2008:

1. Inga kläder jag köper till mej ska vara svarta i år. Det är slut på svart nu – livet ska vara färgglatt!
2. Om riksdagen kan skriva ”ska” så kan banne mej jag gå över till de moderna formerna av personliga pronomen. ”Mej”, ”dej” och ”sej”. Fast ”de” och ”dem” behåller jag allt ett tag till.

Så det så!

Öppet brev till kung Bore

Ers kungliga höghet

Min dotter är snart två år och har inget minne av snö. Hon tror att snö är något som bara finns i Teletubbielandet. Är detta något du kommer att åtgärda inom snar framtid?

Vänliga hälsningar och med önskan om en
god fortsättning på julen
Sprallinmamma

P.S. Hon tror också att julklappar är när man applåderar och att alla ljus är lucia, men där jobbar vi föräldrar på att utöka hennes kunskap.

På mitt julbord

Jag hittade en lista hos Carolina och kände mig manad att börja tänka lite kring julen. Vi ska ju ha julbord hemma hos oss i år, och måste fundera på vad vi ska bjuda på (och vad som ska delegeras till gästerna att ta med).

Pepparkakor - Lussebullar
Skumtomtar - Knäck
Ischoklad - Marsipan Äääälskar marsipan.
Köttbullar - Prinskorvar Korv är läbbigt!
Julkorv - Julskinka Korv är, som sagt, läbbigt. Skinkan är faktiskt ett måste, trots att jag bara tar två skivor av den på hela julen.
Lax - Sill Bäst båda två!
Paradis - Aladdin Njae, ingen faktiskt. Aladdin utan fransk nougat har liksom förlorat meningen – men allmänt gäller att choklad ska vara mörk.
Sylta - Pastej
Glögg - Julmust
Rödbetssallad - Dopp i grytan Aldrig mer dopp i grytan!
Ris a la malta - Risgrynsgröt
På skinkan: Äppelmos - Senap Senap hör till korv, och korv är ju läbbigt ;-)

Vad väljer ni?

Vattkoppor

Det går vattkoppor på dagis. Det har härjat över en månad på storbarnsavdelningarna och nu har ett av barnen på småbarnsavdelningarna också blivit sjukt. Vi vill inte ha vattkoppor i jul. Inte.

I alla fall om det inte är den här gulliga lilla vattkoppan i plysch. Säljs av inreda.com. Där kan man också köpa ebola, magsår och loppor. Liksom en helt vanlig förkylning.

Aktiebolaget Häxan Surtant

Så här känner jag mig idag (och har gjort rätt många dagar den här hösten). Som häxan Surtant i sitt egna företag utan någon egentlig aning om vad hon vill göra. Bara hon slipper sällskap. Jag drar igen dörren till mitt kontor och försöker skapa ordning, nytta och lönsamhet. Fast jag vet ju ändå vad jag vill göra, så än finns det väl lite hopp.

Bilden har jag för övrigt lånat från SvT alldeles utan att be om lov. Kanske kan jag kompensera med reklam? ”Titta på Bolibompa och Aktiebolaget Häxan Surtant!”

Adventskalender

I år ska jag undvika alla barnbutikers adventskalendrar på nätet. Inte heller gör jag någon egen. I stället koncentrerar jag mig på dessa tre:

• Teves julkalender (Sprallin somnar nästan i famnen så sent, men mamma vill ju titta...]
• Finaste Heliotropen
• Skriv fortsättningen själv i Fira juls kalender.

Sen måste jag grubbla lite på det här med adventskalender och julkalender. Någon som har förslag på varför det håller på att byta namn?

---
På Språkrådets webbplats fanns svaret (så klart). Jag citerar:

”Adventskalender eller julkalender?

För papperskalendrarna har julkalender de senaste decennierna blivit en allt vanligare synonym till det ursprungliga adventskalender. I dag är det normalformen, betydligt vanligare än adventskalender.

Ännu mer dominerande är julkalender som benämning på de tv- och radioprogram som SVT och SR sänder under december. Adventskalender används alltså lite mer om papperskalendrarna, sällan om tv- och radioprogrammen.

Julkalender markerar något mindre det kristna arvet i våra jultraditioner, men eftersom julen i sig är en kristen högtid spelar det mindre roll för ordvalet. Att det fått en sådan spridning beror säkerligen mer på att vi i dag uppfattar julen som en festhögtid snarare än som en kristen högtid.”

Vinterkräksjuka

För nästan exakt ett år sedan var det generalrepetition (föga anade vi det då). I år slog det till med kraft. Trippel i samtidig vinterkräksjuka – hela familjen utslagen. Sprallin piggnade till snabbast av oss alla och har haft ett par tråkiga dagar hemma med sjuka föräldrar. Man kan inte låta ett barn gå på dagis och smitta ner alla andra, eller hur. Och inte låta gamla morföräldrar utsättas för smitta heller. Man biter ihop och gör så gott man kan. Slumrar till Teletubbies och Pingu, bjuder på mat ur frysen och ett glas saft till tröst... Pappa Sprallin var hjälte och lät mig sova ett helt dygn trots att han själv var (nästan) lika dålig.

Råd från en nästan tvååring

– Nej, mamma kan inte läsa boken. Jag har ont i halsen.
– Tvätta den!

Att skaka av sig sömnfilten

Jag förbereder en kurs. En kurs i ett ämne jag kan och är bra på. En kurs som högsta och högstehögsta chefen på en myndighet ska gå på tillsammans med några av sina medarbetare. Jag går igång. Vaknar till liv. Upptäcker åter glädjen med mitt jobb och skakar av mig den där sömniga filten som legat skyddande (eller kanske mer hindrande?) runt mina axlar nästan hela hösten. Jag är bra på det här och jäklar vad de kommer att lära sig mycket nu på fredag! Här ska vändas perspektiv och byggas meningar som när ändå fram till läsarna!

Det är över lunchtid, men jag har till och med glömt bort det. Vill bevara den här känslan. Flytet. Därför bloggar jag om den. Hur gör ni för att hitta inspiration och engagemang? Vilka tips har ni? Och vad gör ni om/när den där filten tassar fram, lindar sig om er och vaggar er sömniga igen? Om ni nu alls har någon sådan filt.

Fördelar med att ha nära till jobbet

Man kan smita hem över lunchen och mumsa på farsdagsmiddagsrester som löjrom och oxfilé... Sen kan man ta med sig kvarlämnad chokladkaka för att glädja sina kontorskompisar!

(Det är kallt och rått och snöar; man måste försöka tänka på glada saker ;-) )

Förskolerådet som trodde

Det lär väl inte förvåna någon som känner mig att jag blivit föräldrarepresentant i förskolerådet i vårt område. Fast jag blev förvånad i dag, när vi hade vårt första möte.

– Storbarnsgrupperna ska ju minska och bara vara 18 barn nu, säger någon som jag inte vet vem det är. (Presentationen glömdes bort.)
– Det funkar jättebra hos oss, vi har ju redan lyckats minska från 22, säger någon som uppenbarligen är personalrepresentant från en av förskolorna. Toppen helt enkelt!
– Jo, det var ju så vi alla tänkte när politikerna införde mindre grupper, säger förskolechefen. Men... vi trodde ju att vi skulle få samma pengar. Nu visar det sig att vi bara får pengar för 18 barn. Så nu måste vi dra ner på personalen. Jag berättar hur det blir när vi ses igen i januari.

Vem kunde ana det? Politikerna pratar högt om att minska barngrupperna och lite tystare om att förskolornas budgetar också minskar, och lämnar till förskolorna att få ihop det. Heja politikerna!

Dagens ord

Äntligen frisk-spring i benen.

Det var vad Sprallin hade när vi väntade på att hennes pappas försenade plan skulle landa och han äntligen kom hem igen. Man hinner springa mycket och långt i ankomsthallen på flygplatsen!

Tredje GI-veckan

Tredje veckan med GI inleds med en nära anhörigs födelsedag. ”Hurra!” säger Sprallin, och ”tåååååårta”. Inte kan jag låta bli prinsesstårtan. Och även om jag tar bara lite potatismos, så tar jag ändå potatismos.

Sen. Blir Sprallin dunderförkyld och vi stannar febriga och trötta hemma från dagis. Litet sjukt barn ska inte behöva gå och handla, så vi stannar inne. Äter det som finns hemma. Det finns stunder när jag försöker anpassa maten, men pasta, ris och couscous är stapelvara i skafferiet och även om brödet är gammalt idag så var det gott med en smörgås till förmiddagsfikat.

Tredje veckan kommer dessutom att avslutas med en väldigt nära anhörigs födelsedag. ”Tåååårta” kommer både Sprallin och jag att ropa då.

Andra GI-veckan

Andra veckan med GI fortsatte vi med den goda maten. Mot slutet av veckan åkte sambon på
konferens utomlands, men jag var duktig ändå. Resultat: möjligen någon centimeter. Så jag bestämmer mig för att fortsätta ett tag till - min kropp kanske behövde vänja sig?

Snabbroman

Om man inte har nåt annat för sig i november kan man gå med i NaNoWriMo, national (!) novel writing month. Runt om i Sverige sitter 400 skribenter och väntar på november när de ska producera 50 000 ord var! Johanna berättar mer.

Själv ska jag sy i november. Men kanske nästa år?

Och så har jag funderingar på ett decemberprojekt här på bloggen - men det verkar vara så få som läser (och ger sig till känna) att det kanske inte blir av. Vi får se. (JA! det där var en illa förtäckt uppmaning till eventuella läsare att lämna en liten vinkning i kommenterarna.)

Läskigt

I Svenska Dagbladet kunde man häromdagen läsa om en roman som blivit förbjuden i Tyskland. Författaren skriver en kärlekshistoria som hans före detta flickvän känner sig kränkt av. Hon stämmer honom, och får rätt (dessutom ett skadestånd på 100 000 euro). Boken förbjuds. Är det någon mer än jag som tycker att sånt är läskigt?

När jag söker efter boken, Esra, och författaren, Maxim Billing, får jag nästan inga resultat alls. Händelsen verkar ha gått så gott som spårlöst förbi. På Adlibris kan man beställa boken, på danska, men tyska Amazon hittar inte boken. Där föreslår de att jag ska läsa Harry Potter i stället. Läskigt, läskigt, läskigt.

Andra bloggar om: Esra, förbjuden roman, Maxim Billing

Första GI-veckan

Vi bestämde oss för Åtgärd, jag och sambon. Han vill vikttrimma inför nästa mc-säsong och jag vill bara nångång bli av med alla kilon jag lade på mig när jag var gravid. I en tidningsbilaga hittade vi recept på fyra veckors GI-kur och så satte vi igång. Efter första veckan
kan jag sammanfatta våra erfarenheter:
1. fantastiskt god mat
2. väldigt dyr mat
3. inte en centimeters skillnad i midjan (på mig, sambon har däremot minskat något).

Om en vecka kommer ny rapport, om det finns något nytt att rapportera om.

Andra bloggar om: GI, diet

Kramsol!

Det är dagar som de här som man verkligen behöver ha en kramsol på jobbet! Den här kommer från Gröna liljan - visst är den fin. Jag blir glad bara av att slänga en blick åt mitt fönster sen solen flyttade in.

Grått och rått ute, och så skönt att sitta inne. Ändå hoppas jag att Sprallinen får vara ute på dagis idag så att hon lär sig bättre än jag att det är skönt ute oavsett väder. Vi har haft hennes ena gudmor på besök ett par dagar och hon kallar henne för övrigt alltid för Solen.
(Vilket blir jättekonstigt eftersom indianerna i Chiapas kallade mig för Solens dotter.) Hur som helst - mycket sol och ljus önskar jag er alla i helgen.

Andra bloggar om: solen, Gröna liljan

Doris Lessing

Minsann!

(Bilden är lånad från The Guardian.)

”Think wrongly if you please, but in all cases think for yourself.”
(Doris Lessing)

Jag har böcker av henne i min bokhylla. Jag har läst henne. Hon fanns inte med som kandidat hos Ladbroks ;-)

Andra bloggar om: nobelpriset, Doris Lessing

Folkets litteraturpris

På Rix FM kan man rösta på författare till Folkets litteraturpris. Gör det! Man kan välja mellan Susanna Alakoski, Jan Guillou, Martina Haag, Kajsa Ingemarsson, Mari Jungstedt, Jonas Hassen Khemiri, Camilla Läckberg, Liza Marklund, Håkan Nesser, Leif GW Persson eller någon man namnger själv.

Bara en av de valda har något intressant att komma med språkligt. Tycker jag. Läs ”Ett öga rött” eller ”Montecore” så förstår ni.

Och apropå språkligheter så skriver cdon.com att de ska ”tävla ut” presentkort. Har ni någonsin hört uttrycket förr? Lysande! Tycker jag.

Om man söker på Google får man drygt tusen träffar på uttrycket, så helt nytt är det alltså inte. Men ändå.

Linguamón - språkmuseum

Spännande! I Barcelona ska de öppna ett språkens museum. Som om den stan inte var spännande nog ändå - men nu kanske kanske jag kan övertyga chefen (och revisorn) om nödvändigheten i en
konferens där. Vad tror ni?

(Fåmansbolag får annars inte åka iväg på konferens på samma villkor som större företag – vi behöver nämligen inte miljöombyte utan kan gott hålla till i våra gamla vanliga lokaler, anser Skatteverket.)

Nyttiga tidskrifter

Tre årgångar Språk och stil höjer huvudändan på snorig sessas säng alldeles lagom!

Dumma chefen!

Idag är jag arg på min chef! Jag sitter i Stockholm och bokmässan är i Göteborg. Vad gör den där? Varför är jag här? Vad ska jag göra med min trista chef?

Mammans tårar

Tittade på teve igår. Den lilla oskyldiga filmen ”50 första dejterna” med Adam Sandler och Drew Barrymore. Den var så där lagom underhållande att jag kunde sitta och sy (läs sprätta och svära - titta sen på resultatet som finns här och klappa mig på axeln...) samtidigt. Filmen går ut på att Drew tappar minnet varje natt. Alla morgnar blir nya för henne. Adam är förälskad och uppvaktar henne varenda dag.

Nå, hur som helst, precis i slutet av filmen kastar jag ifrån mig mitt eländiga syprojekt och börjar störttjuta. Helt otippat och på värsta gravid- (nej, det är jag inte) eller amningsmanér. Bland det värsta av allt - att vakna på morgonen och inte känna igen sin dotter eller ens veta att man har en! Tänk om jag skulle glömma bort Sprallin varje dag. Det var för otäckt!

Sätt genast varningstrianglar på såna filmer!

(Att jag grät när de knarkade ner barnen i Blood diamond tycker jag är en annan sak. Men överhuvud taget det här med att gråta till film - det har kommit med mammaskapet.)

Sångstunder

Det är mycket sång nu. Sprallinen kan peka på nåt, säga vad det är och sedan lägga huvudet på sned, titta ömsom bedjande, ömsom uppfordrande på oss och med len röst säga ”Sjunga!”. Så här kan det låta:

– Båt (pekar på tavlan med båt). Å sjunga!
– ”En liten båt blir ofta våt…”

– Båt (leker att äppelklyftan är en båt). Å sjunga!
– ”En liten båt blir ofta våt…”

– Båt (gör tecknet för båt). Å sjunga!
– Eh... ”En kulen natt, natt, natt…”

– Katt! (Gör tecknet för katt) Å sjunga!
– ”Lille katt, lille katt...”
– Nä!
– Men jag kan ingen kattsång.
– Katt! Å sjunga!
– Aha (kommer den långsamttänkande föräldern till slut på). Du menar natt. ”En kulen natt, natt, natt…”

Det är för övrigt möjligt att ”Ja, må hon leva” kommer att efterträda ”Tipp tapp” på Sprallinens topplista. ”Tipp tapp”, som för övrigt också går under namnet ”Sova” (alla sova, släckta äro ljusen), har legat etta rätt många veckor nu. Men igår gratulerade vi ett födelsedagsbarn och sjöng för henne så det rungade. Sedan dess går lilla sprallinfröken omkring och ropar hurra!

Ironi, 2

Igår skickade jag ett blommogram med en ros till en liten tjej som fyller år. Idag fick jag ett mejl från Interflora. "När skickade du en ros senast?" frågar de. Hepp!

Ironi

Jag får ett nyhetsbrev per e-post med rubriken ”Skrota tidsbovarna”. I e-brevet finns en länk och instruktionen ”Öppna nyhetsbrevet genom att klicka på länken XXX. Det kan ta en liten stund.” Jaha...

Världens bästa resesällskap!

Vi åkte till Gotland i helgen, jag och min Sprallin. Påbyltade satt vi i lilla bilen utan tak och körde runt den sydöstra delen av ön och hade det fantastiskt underbart. Sjöng Imse vimse, I ett hus och Bang, bang bang slå på stora trumman högt tillsammans. Skrattade. Tittade på havet ”badaaaaaah!”. Plockade med stenar vid stränderna. Kikade på fossil. Fikade på banan och yoghurt (och en och annan onyttighet) längs vägen. Lekte med mina bilkompisar (vi var 14 små sportbilar som åkte ihop). På kvällarna somnade hon snabbt på pensionatet och sov gott hela nätterna – jag kunde lämna rummet och fortsätta kvällen med de andra. Vi hade ett helt våningsplan för oss själva, så det var inte läskigt att låta henne sova själv i rummet.

Hon är världens bästa resesällskap! Jag längtar efter att få upptäcka ännu mer av världen med henne. Det är väl bara kartläsningen och det där med blöjorna vi måste jobba på lite till.

Sämre chanser att befordras

”Under 1990-talet har de /kvinnor/som tagit kort ledighet större chanser till befordran än de som tagit lång eller mellanlång ledighet.” (SCB:s rapport Föräldraledighet och arbetslivskarriär)

Tja, jag vet inte om det är så konstigt. Det är väl lätt för arbetsgivaren att tolka det som att den som är ledig 9 månader är mer angelägen och intresserad av sitt jobb än den som är borta i 18? Att det inte nödvändigtvis är sant är en annan sak.

Det kommer att bli riktigt intressant att se hur regeringens föreslagna jämställdhetsbonus (3 000 i månaden till dem som delar lika) påverkar karriärvägarna för både män och kvinnor.

Lägg till detta de kommunala vårdnadsbidragen (även det 3 000 kronor i månaden) som gör det möjligt att vara hemma med betalning från kommunen tills barnet är 3.

Vem tror ni kommer att stanna hemma längst i slutändan?

Andra bloggar om: arbetslivskarriär, jämställdhetsbonus, vårdnadsbidrag

Men inte med mitt system

Jag har hittat en struntbra sajt för säkerhetskopiering. Nästan gratis. Den funkar med mac. Men inte med mitt system.

Jag har hittat ett superprogram för att plocka ner bloggar till papperstexter (tänkt bebisblogg i inbunden form i present till mormor och morfar). Alldeles gratis. Den funkar med mac. Men inte med mitt system.

Ändå räcker det inte som motiv för att köpa en ny dator. Tycker chefen...

Den lilla självständiga

I dörren in till avdelningen vänder hon sig om och ler. Vinkar. På flera meters avstånd. Fortsätter inåt med sin favvofröken. Min lilla skitunge lämnar mig där i dagisentrén och går in för att börja sin dag. Jag som ville kramas!

Kors i taket

I söndags hade Sprallin feber. I måndags morse nös hon ut en meter snor vid frukostbordet. I måndags förmiddags loggade jag in på forsakringskassan.se för att tala om att jag var hemma för att vårda mitt barn. I tisdags var skrutt frisk igen. I onsdags fick jag brev från Försäkringskassan om att de registrerat att jag vabbat en dag och att de redan hade betalat ut pengarna. Jag höll på att svimma!

Annat var det när jag var sjukskriven och gravid. Duktiga flickan som skulle jobba ändå (gick ju inte), vårdapparaten som inte fattade att jag behövde hjälp, doktorn som ville skriva ut tabletter som man absolut inte ska ta när man är gravid (men som till slut sjukskrev mig i alla fall och sen själv gick på pappaledighet), andra doktorn som skrev otillräcklig diagnos på sjukintyget och så försäkringskassehandläggaren som ifrågasatte (för jag hade ju ingen chef och jag hade ju jobbat en del och jag hade ju bytt läkare och första läkaren hade ju skrivit ut medicin och andra läkaren var luddig) och till slut försäkringskasseläkaren som trodde att jag bluffade. Sorgligt och segdraget. Hela hösten tog det. Och nu, två dagar!

Andra bloggar om: försäkringskassan

Perspektiv, någon?

Svenska företagare är minst stressade i världen. Jättebra! Företaget Lindebergs Grant Thornton har i en stor undersökning frågat ledare för 7 200 företag världen över hur deras stressnivå förändrats det senaste året. I genomsnitt uppger 56 procent att stressen har ökat. I Kina stressar man hela 86 procent mer än förra året och i Sverige ”bara” 27 procent mer.

Men hörrni. Är det inte ett problem att över en fjärdedel av de svenska företagsledarna anser att det är stressigare i år än förra året? Det är väl inget att slå sig för bröstet för direkt?

Andra bloggar om: stress, företagsledare

Första höstdagen

Och jag som inte har badat en endaste gång. Eller grillat. Eller haft kräftskiva på landet. Eller tagit bort getingbona från utedasset. Eller kört nercabbat (mer än en gång och det var i lördags). Eller varit på parkteater. Jo, clownen Manne såg vi. Eller plockat blåbär. I år heller. Eller älskat vilt och hämningslöst på en äng någonstans. Eller ens plockat en bukett blommor på nämnda äng. Hur ska det gå?

Språktidningen är här

”Språktidningen” har kommit, ”Språkvård” är död!

Jag vill verkligen gilla den. Vill! Men längtar bort från glättat fyrfärgstryck och Fredrik Lindström, tillbaka till den häftade A5-tidskriften utan bilder (men med professorer). Inte ens Olle Josephson, som får heta Olle J, är bra. Jag är stofil? Eller inte alls målgruppen?

Andra bloggar om: Språktidningen

Tvåordsmeningar

Den första var ”mamma bajsa”. Den har följts av en massa andra tvåordsmeningar som ”pappa jobba”, ”mera ost” och nu senast ”pappa kurs brumbrum”, ”sch, pappa sover” (ska räknas som tre ord kanske?). Språket speglar verkligheten!

Äntligen kort och klart

Och så börjar jag skriva igen... Så är det i livet, allt går i vågor och nu tänker jag inte orda mer om det. För nu händer det stora saker på andra ställen i världen! Nu ska regeringskansliet gå över från skall till ska. Det innebär bland annat att det ska stå ”ska” i nya och omarbetade lagar framöver. Sådär en tjugo–trettio år senare än vi andra... Den 18 september smäller det.

Läs mer på regeringskansliets klarspråkssidor.
(Och jo, om någon undrar, detta är en stor, stor sak.)

---
Förresten, blev det snyggare eller tråkigare med de här färgerna och typsnittet (om nu någon minns hur det såg ut innan)?

Utan krumbukter och krusiduller

Nu tystnar Tilda. Nu måste hon tänka kloka och nära tankar alldeles utan publik.

Hej då!

Iditotest och annan sysselsättning

Långtråkigt på jobbet? I sommarstugan? På kaféet? Gör ett test vetja!

Hur smart är du? Själv är jag briljant! Men inte på första försöket.
• Idiottest

Jag fick 5 manlighetspoäng och en försvarlig mängd kvinnlighetspoäng (över 200) – trots att jag gillar bilar och inte målar naglarna regelbundet.

Är det detta som menas med att slå ihjäl lite tid? Tur att min chef verkar ha loggat ut hon med ;-)

Sommarpratare

På lördag är det Sommar, sommar, sommar igen. Ulf Lundell inleder och jag kommer väl i vanlig ordning att längta efter en stund i hängmattan, med ett glas fläderblomssaft på en pall bredvid och en bok att lägga på magen medan jag lyssnar och dåsar. Så där lagom semesterledigt som det nästan aldrig blir.

Någon frågade i våras om inte jag ville sommarprata själv. Det var säkert i samband med att ”Lyssnarnas sommarprogram” skulle utses. Men nä. Jag skulle liksom bara föra fram mina favoritståndpunkter och sen skulle det vara tyst resten av tiden. Någon musik som jag vill att hela Sverige ska få lyssna på tillsammans tycker jag inte att jag känner till. Ni vet säkert ungefär vad jag skulle säga, eller hur?

• Skärp er farsor, se till att utnyttja möjligheten att vara ledig med era små barn. Ni har redan hälften av dagarna!

• Skärp er morsor, låt farsorna också få vara lediga. Ni har bara hälften av dagarna.

• Handla ekologiskt och rättvist. Annars kommer vi inte att ha någon värld kvar och då spelar liksom inget annat någon roll!


Glad midsommar på er allihop!

Andra bloggar om: sommarpratare

Sweet sixteen

I dagarna är det sexton år sedan jag registrerade och började arbeta i mitt företag. Sexton år! Jag borde veta en hel massa om hur man driver företag och gör smarta saker nu, eller hur. Det här är det största jag lärt mig:

Det löser sig alltid!

Grattis Bo!

Idag har en del av mig namnsdag! Bo är två sjundedelar av Botilda, så kanske en liten piccoloflaska bubbel kan vara på sin plats? Kanske en sån här:

Inte min dag

Klockan nio i morse var det lätt att konstatera måndagen den 4 juni inte är min dag:

• vaknade före fem (utan hjälp av filurskan) och kunde inte andas på grund av grav bonnförkylning
• köpte en kaffe på väg till jobbet och håll på att spilla allt på mig eftersom jag satt inte satt fast locket ordentligt
• får inte igång bredbandet på jobbet och har alltså ingen uppkoppling
• inser i det sammanhanget att jag har glömt mobiltelefonen hemma
• förstår i den stund dörren till kontoret, dit ingen annan hunnit komma, slår igen att jag tagit fel nycklar och alltså har låst mig ute
• går hem och hämtar mobilen och skickar de viktiga mejlen samt väcker övriga familjen trots väldigt tyst tassande.
  

Vad kommer att hända resten av dagen?

Glad mors dag!

Bäst på mors dag:

1. att det blev sol och vi var på landet

2. att hela familjen gick och lade sig igen efter frukost, gos och lite mer sömn gjorde underverk för allas humör!

3. att en annan liten familj spontant kom förbi med hallontårta och att vi kunde trolla fram mat för allihop. Och att pappa Lime bakade en underbar jordgubbstårta (med choklad!) när den första tårtan tagit slut.

... och så Sprallinen så klart, som lös i kapp med själva solen igår, själva anledningen till att vi får fira mors dag. Varenda dag är jag lycklig över att hon finns och att jag får vara hennes mamma. Nu väntar jag på att det ska bli lite småtrist väder en av de sista mammadagarna så att vi kan titta på min morsdagspresent ihop. Happy feet!

Sämst på mors dag:
- Sprallinfeber på kvällen och natten.

Andra bloggar om: mors dag

Dagistestning

När det bara är några ynka veckor kvar till inskolningen går vi på informationsträff på Sprallinens dagis. Det är Sprallinen och en två dagar äldre tjej som ska börja samtidigt. De finner varandra direkt, de hittar en hel massa leksaker och sen ... hittar de rutschkanan! Jag berättar för pappan på kvällen:

– Tjejerna klättrade upp och åkte ner gång på gång på gång. De hade buskul. Skulle säkert kunna hålla på i flera timmar om vi bara haft tid.

– Ja, säger pappan som verkar ha närmare till verkligheten. Det är väl det som är meningen.

---
Förresten undrar jag vad det heter egentligen. Själv har jag alltid sagt ”ruschelkana”.

Ansökt om medlemskap i pappa.nu

Pampers lanserar en sajt riktad direkt till pappor. Det berättar de i ett mejl till mig (tänker de sig att jag ska vidarebefordra det till barnets far?). Jag får gåshud, men kan inte motstå frestelsen att anmäla mig som medlem. Bara för att se vad de gör... Återkommer med rapport om det blir något intressant - hittills har jag sett att jag ska få billigare rakgrejer, rabatt på blommor och dessutom några gratisprover med blöjor.

Gåshuden? Den får jag bland annat av den här meningen i marknadsmejlet:

Tanken är att all information och erbjudanden ska hjälpa din partner så att de kan hjälpa dig med ert barn.

Hjälpa mig med vårt barn? Hjälpa till??? Pappor ska väl inte hjälpa till med barnen, lika lite som de ska vara barnvakter? Även ”veckans fråga” ger mig knotter, den är dessutom redan tre veckor gammal...

Kommer du att ta mer än 2 veckors pappaledighet?

Bara 6 procent svarade ja, men ändå. Frågan ska överhuvudtaget inte kunna ställas på det sättet, tycker jag. Som om det vore okej. Sen blir jag lite glad när jag kikar in på sajtens forum och någon frågar efter pappaklubbar och får till svar att det finns massor av öppna förskolor.

Nu undrar jag, tror ni att vi behöver den här uppdelningen? Måste papporna få egna sajter och forum för att kunna bli delaktiga föräldrar (för det är väl det som är målet)? Tror ni att Pampers kommer att acceptera mig som medlem i pappaklubben?

Andra bloggar om: pappa.nu, pappor, Pampers

Fulklädsfest

Jag är lite feg, så jag vågar nog inte. Men visst vore det rätt kul att ha kalas med barna klädda i de där hiskeliga kläderna välmenande människor givit bort i present? De där man glömmer i garderoben tills de är urvuxna. De där man pliktskyldigast ikläder barnet när det vankas besök av givaren. De där man tar av ungen så fort man fotograferat klart och bildbeviset är på väg till givaren. Ni vet.

Herregud, jag är riktigt töntfeg – vågar knappt skriva om det här i bloggen ens. Ta inte åt er! För övrigt har den här mamman köpt en del såna kläder alldeles själv. Skrattade högt, och lite skamset, när Sprallinen fick på sig den fina tröjan med kattryck och PUFF-ärmar. Hon är helt enkelt ingen puffärmsunge! Det såg bara för tokigt ut.

Idé från Rookie Moms.

Dagar

Jag hade tänkt få ihop någon liten tanke om gårdagens två dagar:

• FN:s internationella familjedag
• Morgonpassets kulturtantsdagen.

Men i stället gick jag och lilla familjen på Bodils minicirkus. Hm...

(Fast det kanske var lika bra att det inte blev någon text, eftersom familjedagen tydligen inte är förrän i övermorgon. Kulturtanter var vi i alla fall, Sprallinen och jag!)

Detärnågotsomviinförtfrånochmediår

Klockan har ännu inte slagit nio på måndag morgon. Trött och oinspirerad inspekterar jag mina högar på skrivbordet och konstaterar att det är på tok för mycket administration kvar. Tar en klunk kaffe och svarar i telefonen som ringer:

– Tilde text, det är Botilda.
– HEEEJ det är Gina (kan vi kalla henne) från Katalogföretaget! Har du tid? Jag tänkte bara kolla att dina uppgifter i Katalogen stämmer och undrar om du vill stå kvar på standardutförandetför900ellerom du vill lägga till något, tillexempelenwebbadresslänkordfaxnummerkontaktpersonellernåtannat. Vi lägger ju ut uppgifterna på webben nu.

Jag är tyst. Överrumplad.
– SåjagbörjarmedattkollaattviharrättadressuppgifterÄrdetfortfarande...
– Men vänta nu. Vad sade du egentligen? Har vi verkligen varit med i Katalogen tidigare?
– O ja. Dåskaviseomadressenstämm...
– Men inte har vi betalat för det? Tack och lov är någon liten del av min hjärna vaken och på hugget.
– Nej alltså. Det har ju ingen gjort, detärnågotsomviinförtfrånochmediår. Nå, har du kvar adressen på...
– Men du Gina. Då är jag inte alls intresserad av att vara med. Lycka till med nästa samtal!
– Okej, hej då!

Undrar om det funkar? ”Hej jag heter Botilda och ringer från Tilde text och vill bara kolla att mina uppgifter stämmer och att ni vill ha samma kurs som förra året. Visserligenärdennudubbeltsådyr, detärnågotsomviinförtfrånochmediår, men ...”

Denna typ av yrke passar mig, tydligen

Jag hittade ett yrkestest via Mamman pysslar och kunde inte motstå frestelsen att ta en liten paus i jobbet. Det här blev resultatet:

Du är en sån person som andra människor värnar om att ha med när det handlar om grupparbete eller något liknande. Alla vet nämligen att du får saker och ting gjorda i tid och att de blir gjorda på ett korrekt sätt. De vet också att du ställer upp om någon annan har kört fast och att du är glad, trevlig och lätthanterlig i största allmänhet. Det är helt enkelt ordning och reda på dig.

Haha! Min nya bokhållare håller nog inte med. Inte de som väntar på att jag ska göra klar min del av boken heller. Eller sambon.

Vattkoppskalas

Jag har vänligen tackat nej till att komma och leka med kamrater med vattkoppor. Sprallinen och jag reser bort i morgon, så nån sjukdom vill vi verkligen inte ha. Men tydligen är det så det går till. Nån får vattkoppor och så rings hela bekantskapskretsen in. ”Lika bra att de får det fort så är det överstökat sen.” ”Och nu innan hon börjar dagis är väl perfekt?”

Är det så? Ska man medvetet smitta ner sitt barn så att det blir sjukt? Det låter helt galet i mina öron. Sjukt var ordet, sa Bull.

Hon samlar på pingviner

Folkpartiet behöver en ny partiledare. I Svenska dagbladet presenteras de två huvudkandidaterna lite kort.

Om Cecilia Malmström får vi först av allt veta att hon är ”En allmänt omtyckt tvillingmamma till Felix och Molly, tre år. Bor med sin man Mikael i Göteborg. Tycker om att läsa och samlar på pingviner”.

Om Jan Björklund får vi först av allt veta var han föddes och att han blev folkpartist redan på högstadiet. Allra, allra sist kommer lite mer personliga uppgifter: ”Han bor i en villa i Bromma, är gift med Anette och pappa till två söner.”

Är det någon som är förvånad över att Cecilia Malmström alldeles nyss offentligt tackade nej? Svenskan publicerade det för mindre än en timme sedan.

Att partiets andre vice ordförande Marit Paulsen kommenterat hennes eventuella kandidatur gjorde väl sitt till:
”Hon är en ung kvinna med två små barn. Då är det inte lämpligt att bli partiledare.”

Andra bloggar om: folkpartiet, Cecilia Malmström

Mera böcker!

Skrivarkalendern firar världsbokdagen med en uppmaning.

”Ta en riktigt bra bok hemma i bokhyllan och lämna den på en offentlig plats, på bussen, i väntrummet på vårdcentralen. Skriv en liten hälsning i boken ...”

Nu hinner jag inte vare sig hem till bokhyllan eller ut på allmän plats idag. Men kanske handlar jag med mig någon bok från butiken när jag köper lunch och kanske hamnar boken i så fall på bänken på hållplatsen här utanför. Vilken bok skulle du ge bort?

Andra bloggar om: världsbokdagen

Världsbokdagen

Förra året vid den här tiden hade jag uppenbarligen massor av tid att läsa. Så skönt! Nu hinner jag i stället inte läsa något alls, utom de böcker Sprallinen vill lyssna till så klart. Men ändå. Världsbokdag är det ju inte varje dag. Ut och uppvakta varandra med böcker ni som kan!

Sprallinens topplista den 23 april 2007:

• Lill-Zlatan och morbror raring
• Näpp! sade Alfons Åberg
• Max potta
• Mössen jul
• Allt som kör: Pop och Mio

Mina timmar har ett pris

Det går att köpa mig per timme. Så klart, jag är ju konsult. Igår ringde en bekymrad uppdragsgivare och undrade om jag kunde hjälpa honom ur ett dilemma. Dilemmat visade sig vara en hyfsat lång rapport som måste bearbetas under en helg.
– Har vi avtalat om något helgpris, undrade han och påpekade att det ju är vanligt med extrabetalt ute i den vanliga världen.

Jag sade att jag inte trodde det men skulle kolla och att jag också måste stämma av med familjen om det skulle vara okej att jag jobbade en helg. (Tack lilla familjen för att ni lär mig om prioriteringar!) Idag bestämde vi oss:

– Jo, i teorin är det möjligt för mig att ta uppdraget. Men om jag vrider och vänder på mig för att det ska bli möjligt skulle det kännas bra med lite mer än vad det vanliga avtalet säger.
– Hm... Det förstår jag, men hur mycket?
– Ja, du. Hur är det egentligen ute i den där verkliga världen som du pratade om igår?
– Dubbelt upp alltså. Jag ska kolla.

* väntan en kort stund *

– Chefen säger att det är helt okej. Tack för att du kan hjälpa oss!

Och ändå känns det inte riktigt bra. Jag har sålt timmar då jag kunde varit med Sprallinen och hennes pappa. De borde vara ännu mycket mer värda än dubbla arvodet. Ändå är det precis det jag gör varenda arbetsdag, säljer mina timmar. Men en helg är en helg är en helg. (Som tur är, är det klämdag och helgdag i direkt anslutning till den helgen det gäller, så vi får vara lediga tillsammans ändå.)

Vad kan vi göra mer?

Så... Vi har köpt miljöbil och fått en massa cred för det. Vi är minsann såna som inte bara snackar lite löst, utan faktiskt göööör något. Men vad kan vi göra mer? Vad kan vi ändra på, så att chanserna ökar för att Sprallinen får bli vuxen och gammal i en någorlunda okej värld? Jag hittade en lista med bra punkter på Aftonbladet.

1. Sluta köp mineralvatten på flaska. Vi har aldrig börjat.

2. Spara på vattnet. Vi har inget badkar. Fast kanske står vi lite väl länge i duschen... Nu äntligen gör jag det min fröken tjatade om vid energikrisen 1973, jag stänger av vattnet när jag borstar mina tänder.

3. Använd lågenergilampor. Här är min svaga punkt. Jag tycker att de ger så fult ljus, och gillar inte alls att de måste värma upp innan de lyser ordentligt. Förslag någon?

4. Använd mindre vatten när du lagar mat. Hm... typ bara värma så mycket vatten till teet som man planerar att dricka? Jag är inte säker på vad de menar.

5. Dra ner värmen med en grad i ditt hem. Vi har jättevarmt hemma hos oss, det borde vi kunna ändra på så att det bara blir varmt. (Fast när jag känner på elementen nu är de iskalla.)

6. Köp ekologiskt odlad mat. Halleluja! Den är ju dessutom mycket godare än annan mat. Inte så svårt att välja, om bara butikerna ville ta hem lite fler alternativ.

7. Använd datorns energispar-läge. Och teven stänger vi också av! Däremot inte videon, eftersom klockan går fel när man slår på den igen sen.

8. Spara på papper. Försöker. Men sen den fina skrivare som skrev ut dubbelsidigt dog, blir det mer enkelsidigt. Dumt!

9. Undvik att köpa plagg med nylon och polyester. Köper nästa bara naturmaterial. Tycker helt enkelt att det är så mycket skönare. Och snyggare.

10. Använd tvättlina. Tumlar bara handdukar och lakan. Vi har turen att ha riktigt bra ventilation i badrummet, så det mesta torkar över natten.

11. Tvätta vid lägre temperaturer. Fast vissa saker vill jag tvätta varmt. Jag vet att det sägs inte behövas längre, men det är svårt att låta bli. När man dessutom ser de grådaskiga f.d. vita plaggen åter bli vita efter en varmare tvätt blir man ju rätt inspirerad att köra vidare på 60-programmen.

12. Byt till grön energi. Här måste vi nog ta reda på mer.

13. Återvinn! Tillämpar sopsortering och går till Stadsmissionen eller skänker till kompisar som behöver bättre. Köper gärna begagnade barnkläder (eller tyger som kan bli barnkläder).

Vi är med andra ord hur präktiga som helst. Vad gör ni?

Samaritkursen

Tror ni att det funkar att jag kallar kursen ”samaritkursen” i stället för ”hemskekursen”? Min samarbetspart tycker i alla fall att jag gör en god gärning som håller den, trots deltagarnas ovilja att delta.

Längtar efter att hålla kurs för och med människor som valt att gå den själva, som vill lära sig något och som tror på att det finns vett och klokskap i det jag säger, trots att jag inte har samma akademiska utbildning som de själva! Om några veckor är det dags för ett par sådana kurser också, så jag har i alla fall något att se fram emot. Men den här veckan går åt till att uppbåda kraft för samaritkursen.

(Det är så bra att vara egen företagare, för man får bestämma själv. Jag har alldeles själv bestämt mig för att det gick att övertala mig till den där kursen ännu en gång. En snabb titt i kassan och en inkännande beställare var allt som behövdes. Hurra!)

Det blev en röd

Lime har redan berättat. Är vi vuxna nu?

Det var inget aprilskämt

När jag kom till jobbet den första april stod ett paket blöjor utanför min kontorsdörr. Blöjor?! På jobbet?! Dessutom vårkollektionen av blöjorna. Med blingbling. Någon med mig skämta aprilo?

Men nej då. En kontorsgranne hade fått varuprov och blöjorna är på riktigt. Nu måste vi ju gå på öppna förskolan och visa upp oss i de tuffa blöjorna. Not!

Hurra!

Sprudlande glad! Vi har fått dagisplats! Det närmaste och näst bästa dagiset – där får hon börja. Inget trixande med dagar, mormor, kvällsjobb och utslitna föräldrar över hösten, inga transporter över halva stan. Faktiskt är det så nära att hon kan gå dit, utan att sitta i vagnen.

Så nu har jag glömt allt det där med närodlat, hemlagat, sockerfritt, genustänkande och ur-och-skurpedagogik. Vi har en plats! Förändringen får komma inifrån i stället, det finns goda chanser att jag blir en jobbig förälder.

Sentimentalmys

Vissa dagar blir inte som man tänkt. Som igår. Lilla A har haft feber ett tag men mådde en aning bättre, det vill säga temperatur under 40. Efter en misslyckad sovpromenad landade vi hemma igen på eftermiddagen, lika trötta båda två. Hon varm och jag rätt irriterad över att hon inte ville sova trots att hon var så rasande trött. Av med alla kläder. Glass (jodå, i krig och kärlek...) i soffan. Och sedan... sedan lutade hon sig mot mig, lindade sina armar om min hals, pillade lite med mitt nackhår och somnade. Vi gick in i sovrummet och lade oss. Sov tillsammans en stund. Så länge jag var nära kunde hon sova, men när jag försökte gå vaknade hon bums och var arg. Så jag stannade. Sträckte mig efter en bok. Hon gosade sig ännu närmare. Jag hann nästan läsa ut boken innan pappan kom hem från jobbet och undrade var vi gömt oss.

Så här hade vi det varje dag så sent som i somras. Gosigt och mysigt. Hon käkade och sov och jag läste böcker och njöt av att bara finnas tillsammans med henne. Det känns redan så länge sedan nu!

Att jag inte skäms...

Heliotropen skäms. Det gör inte jag, och kanske är det nummer ett på min lista över konstigheter med Botilda som Pippilotta utmanade mig till för ett bra tag sedan. Här kommer den:

1. Jag skäms inte det minsta över att jag gillar saker man inte ska gilla och tvärtom (gillar att Göran Persson kan bygga ett stort hus alldeles oavsett vad jag tycker om honom som person och statsminister, blir lyckligt tröstad av Mauro Scocco och avskyr latte).
2. Jag är rädd för ormar – så rädd att jag drar upp benen från golvet och blundar när de visar ormar på teve, ser till att snabbt bläddra förbi ormbilder i tidningarna och måste skärpa mig när Sprallinen vill läsa ”Lilla pussboken” där man faktiskt ska pussa en tecknad skallerorm.
3. Jag kan inte äta oliver. Försöker minst ett par gånger varje år för jag tycker att det verkar så gott och aningen nyttigare än nötter, men det går bara inte.
4. Jag fotograferar skyltar med nyskapande svenska med min mobil (och önskar mig en ny och bättre kameramobil), bara för mitt eget höga nöjes skull.
   
5. Jag är fantastiskt märkestrogen – har inte någonsin bytt märke på vare sig tandkräm (har heller aldrig haft hål i tänderna), mobiltelefoner eller köttbullar. Har alla Mauros skivor, alla avsnitt av Sex and the City på dvd och alla böcker av Bodil Malmsten och Mare Kandre. Fast jo, nu har jag bytt just köttbullar och äter helst dem sambon gör.
   

Om det finns någon som ännu inte listat sina konstigheter och som blir inspirerad att göra det nu – känn dig utmanad!

Att läsa böcker

Karin på Pocketbloggen har hittat en brittisk lista över böcker vi köper men inte läser. Jag känner igen beteendet allt för väl...

1. ”Vernon God Little” – D.B.C Pierre. (äger inte och har inte läst) [tillägg: äger snart]
2. ”Harry Potter och den flammande bägaren” – J.K Rowling. (jajamen och javisst)
3. ”Odysseus” – James Joyce. (jo, hm... nu finns det ju en bättre översättning...)
4. ”Kapten Corellis mandolin” – Louis De Bernieres. (står tummad och läst i hyllan)
5. ”Cloud atlas” – David Mitchell. (nixipixi på båda)
6. ”Satansverserna” – Salman Rushdie. (ett ex hade den, men jag läste den aldrig)
7. ”Alkemisten” – Paulo Coelho. (lånat, läst och misstyckt)
8. ”Krig och fred” – Leo Tolstoj. (bok att längta efter, inbillar jag mig som varken har den eller har läst den)
9. ”De små tingens Gud” – Arundhati Roy. (äger inte och har inte läst)
10. ”Brott och straff” – Fjodor Dostojevskij. (*rodnar* och tittar på boken i hyllan)

Det dyker ju upp intressanta, spännande, utvecklande, härliga, småroliga, poetiska, mystiska böcker hela tiden. Även om det bara är en bråkdel som hamnar hemma hos mig, så är bokhyllorna knökfulla och högarna många. Jag försöker se på dem som mina olästa skatter.

Näst på tur står i alla fall Helena Henschens ”I skuggan av ett brott”. Sen ska jag prata med Kajsa om den. Någon annan som vill läsa och prata?

Tillägg: surfade in på Adlibris för att titta på ett par av böckerna på listan som jag inte kände till. Så nu är det flera böcker på väg hem till mig. Dumma Adlibris – underbara Adlibris!

Att skriva böcker

Jag sitter och uppdaterar en bok jag skrev tillsammans med några kolleger för tio år sen. Förlaget tror att den tål en vända till, och det låter ju bra. Boken har sålt i hela 8 826 exemplar hittills och är därmed min bäst säljande bok (fy, fy alla ni som kopierar!!!). Medan jag jobbar med detta hör jag rykten om att även andra arbetar med sina böcker. En av dem är den förre SSU-ordföranden Anna Sjödin, som anser att allt ännu inte är sagt (fler invektiv?). En annan är vår förre statsminister. Han får ett stipendium på 700 000 kronor för att kunna anlita en assistent att göra jobbet. Minsann.

Vårstädning lajt

Tjugosju saker att kasta direkt och tjugosju att skänka bort. Det är vad jag ska hitta när Sprallin somnat ikväll! Tipset kommer från Fly Lady via nybörjarmorsorna.

As fast as you can, take a garbage bag and walk through your home and throw away 27 items. Do not stop until you have collected all 27 items. Then close the garbage bag and pitch it. DO NOT LOOK IN IT!!! Just do it.

Next, take an empty box and go through your home collecting 27 items to give away. This will change the energy in your home and bring about good feelings. Every time I do this I feel better and my home is becoming decluttered in the process. As soon as you finish filling the box, take it to the car. You are less tempted to rescue the items.

Åttonde mars

Idag funderar jag på att fira internationella kvinnodagen med att prova GB:s nya glass Girlie. Rosa och glittrig precis som alla flickor (men inga pojkar) vill ha. Jag har hört rykten om att det ska gå att öppna pinnen och använda glittret som hår- och hudsmink. Så praktiskt!

(Bilden har jag lånat från GB:s webbplats)
Kanske kan glassen väga upp det faktum att min lilla flicka tog av sig sina röda tofflor i morse och absolut ville ha de nya som det är brandgula dinosaurier på. Hur ska det gå för det stackars flickebarnet? Dinosaurier på tofflorna och Stålmannen på saccosäcken och en massa blåa kläder. Tack GB för att ni hjälper till att ställa till rätta!

Läs förresten gärna brevväxlingen mellan Beatrice och GB på Beas tankar.

Andra bloggar om: gb, girlie, internationella kvinnodagen

Ibland är det tufft

”Ditt upplägg var i sig lysande, extremt seriöst faktiskt!” säger kunden när hen läst min offert, men väljer ändå en annan leverantör. För att den är större.

(Jodå, jag förstår hur de tänker, men nu vill jag bittra över detta en liten stund till. Dessutom har det ännu inte hänt att jag har ställt in en kurs.)

Förbjudna ord

Man kan förbjuda ord, men vad är vinsten?

• I Frankrike säger språklagen att man inte får använda annat än franska i offentligt tal och skrift; inga annonser på frengelska med andra ord. Straffet var böter på 25 000 franc när lagen infördes.
  
• I södra Sverige vill man förbjuda andra språk än svenska i klassrummen, utan att någon gör kopplingen till Tornedalen i mitten av seklet (trots att alla har läst Mikael Niemi).
• I New York vill man förbjuda användningen av det så kallade n-ordet. Nigger. Som är så förbjudet att man inte ens får säga det när man talar om att det ska förbjudas.

Vilka ord ska vi lagstifta om på svenska? (Jag förutsätter att vi käkar chokladbollar redan och att Pippis pappa var kung över Kurredutterna trots att det står något helt annat i mina gamla recept- och barnböcker.)

Vem är Wolfgang Grupp?

"En riktig mor tjänar gärna mindre om hon helt och hållet kan gå upp i sin modersroll. I vårt företag är det förbjudet för män att ens fråga om de kan ta pappaledigt. Männen har ju viktiga uppgifter att sköta."

Så säger Wolfgang Grupp, chef för tyska textilföretaget Trigema, och citerades i Metro igår. Den stora frågan är kanske vem som lyssnar och hur de reagerar.

Julafton!

Bokreaåldrar:
20 - fest kvällen före, allt är prismärkt och nu shoppar vi loss ordentligt
30 - tidigt, tidigt på plats med bästa väninnorna, shopping i tre olika boklådor och sedan frukost där alla kap inspekteras och jämförs
40 - beställer från internetbokhandeln över en vecka innan rean startar, praktiskt men fusk.

Ut och trängs med er! Hitta böcker ni inte trodde fanns. Fynda. Släpa tunga kassar med er hem och klia er i huvudet över var allt ska få plats. Folkligt, festligt, fullsatt!

Andra bloggar om: bokrea

Lite mer snack och en gnutta verkstad

Glad! I helgen lyckades jag dels avsluta ett av alla pysselprojekt, dels både påbörja, genomföra och avsluta ett annat. Det avslutade var strumporna jag började på som doppresent i höstas. Senare insåg jag att mitt första par stickade lusestrumpor blev rätt knöliga och att jag inte alls ville ge bort dem. Men nu är de klara att sätta på Sprallinfötter i stället.

Det andra projektet var ett par pulsvärmare (muddar). Enkelt, snabbt och med ett fantastiskt mjukt garn i alpacka och silke.

Och så inser jag att det måste bli lite ordning igen. Tilde text ska handla om företagande och föräldraskap. Inte om pyssel. Det blir för spretigt. Så från och med nu kommer pysslet i stället att förevisas på nya bloggen Tilde textil. Hitta dit, ni som är intresserade. Och kom gärna med uppmuntrande tillrop eller en hjälpande hand när ni ser vad jag knåpar ihop!

Recept på en söt dag

Tre matskedar socker eller sirap. Ska prova redan i morgon!

Liten, men dock, verkstad

Ni har ju hört en del om alla projekt som far omkring uppe i mitt huvud. Här kommer beviset på att det faktiskt blir resultat ibland! Byxorna är sydda av min båtringade favorittröja som gav upp förra året efter massor av år i tjänst. Jag köpte den på språkresa i England, så ni fattar...

Slarvsydda utan mönsterpassning, men klara. Eller nästan klara - den vita svansen är resårbandet som jag ännu inte sytt ihop. Men jag har tid på mig, för än är byxorna lite stora, precis som zebrabodyn som passar så bra till.

Mönstret hittade jag på Rookie Moms.

Elfte mest publicerade språk

Svenskan är ett litet språk. Men oj, vad vi skriver! Var femtionde bok i världen är skriven på, eller översatt till, svenska. Det ni!

Och jag känner några som tänker se till att det publiceras ännu fler böcker på svenska.

(Källa: tidskriften Språkvård 4/2006)

Skillnaden mellan flickor och pojkar

Pojkar har ingen snippa.

I pdf:en från Forum för feministiska föräldrar kan ni läsa mer om varför det är viktigt med ett eget, allmänt ord för flickornas kön. Sen är det bara att träna och vänja sig - som med alla nya ord.

http://www.foff.se/resurser/snippa.pdf

Andra bloggar om: snippa

Värdefulla löpmetrar!

Man kan numera köpa mig på metervara på Fyra bokstäver. Man kan köpa min kontorsgranne också, men henne får man billigare...

Affärsidé

Jag tror att det finns en marknad för fotokurser för småbarnsföräldrar. Släpp in ungarna i ett lekvänligt utrymme och turas om att ta bilder. Kursledaren kan tipsa om vinklar, kompositioner och inställningar, föräldrarna får testa och barnen busa. För inte är det väl bara jag som åstadkommer bilder av det här slaget?

Andra bloggar om: fotografera, barnbilder

1

1 år
1 månad
1 vecka
1 dag
sedan Sprallinen föddes och jag blev mamma.

Alla hjärtans dag på er allihop!

Heja Magnus!

Han håller på att bli min nya idol, Magnus Betnér. Först skriver han om hur vi uppfostrar pojkar och flickor i föräldratidningen Mama och nu har han ståuppat i samma ämne i Stockholm Live. Nästa gång vi ses på Rum för barn ska jag hälsa och heja (okej, jag kände inte igen honom sist, det var Lime som såg på bilderna jag tog att det var han - hans dotter hade för sjutton en rosa tröja på sig juh)...

Ni som missade Stockholm Live kan kika på SvT:s webbplats i stället.

Carina har jag aldrig mött (uppföljning)

Inte har jag träffat Carina Rydberg, även om vi hängde på samma hak i slutet av 1980-talet. Allt annat - påven, Reinfeldt, Garbo och Bengt CW Carlsson – är så sant så. Men det är möjligt att familjeskrönan blandat ihop skådelspelerskorna Garbo och Bergman. Kanske.

Dagens vinnare är alltså Heliotropen. Vinsten är ett biobesök med mig vilken kväll som helst. Eller lite barhäng. Vinstutdelaren är i närmast desperat behov av vuxenkontakt!

Mammahjärta och företagarhjärta i otakt

När jag gick hemifrån i förmiddags pussade sessan flera gånger på mig men sprang sedan snabbt tillbaka till mormor. Pappa Lajm hade försvunnit till sitt jobb flera timmar tidigare. Mormor och sprallinen ska få ta hand om varandra idag medan jag måste skynda mig att bli klar med ett jobb (jäkla förkylning som segade ner mig förra veckan). Det kommer att gå utmärkt!

Sprallinen kommer att ha det kanonbra och bli bortskämd, min mamma kommer att gosa sönder sig men kanske hoppar över sin egen lunch... men jag. Jag som sitter här och ska vråljobba. Jag längtar och undrar. Hur har de det? Vad gör de nu? Hittar min mamma allt som behövs? Kommer Lilla A att somna efter lunch, hon sov ju så pyttelite i morse?

Om jag sitter på händerna för att inte lyfta telefonluren, då kan jag ju inte skriva de där fantastiska texterna som ska vara klara alldeles strax heller. Men jag ska inte ringa. Inte. Ringa.

Hur vuxen är du?

Jag har just fått reda på hur vuxen jag är. Tjugoåtta poäng. Jaha!

Fyra Lassie jag träffat och en som mest är ljug

Jag har blivit utmanad av Heliotropen att ljuga ihop en Lassie... Vilken är falsk?

1. Under en resa i Indonesien bodde jag på samma hotell som författaren Carina Rydberg. Hon badade naken i poolen under fullmånen.

2. Jag är alltid sjuk när jag är i Rom. En gång passerade påven uteserveringen där jag satt och tog igen mig. Jag nös till. En vecka senare dog han i lunginflammation.

3. Jag och statsministern höll ihop på b-kursen i psyklogi i mitten av 1980-talet.

4. Greta Gustavsson hette en ung kvinna som bodde i mitt hus på landet en sommar. Senare bytte hon namn till Garbo.

5. Jag fick en gång köpa lägenhet av en Norénskådespelare för att han tyckte att jag och dåvarande pojkvännen var så gulliga.

Haha! Den smaskigaste håller jag på till en annan gång...

Vem antar utmaningen? Jag är nyfiken på alla era Lassisar!

Trettioåtta tecken

Nu är jag lite pryttelförälskad igen. Eftersom min arbetsgivare inte givit mig någon jubileumspresent (15 år med företaget i somras), julklapp eller ens höjt min lön på flera år så tycker jag att hon kan ge mig en sån här. En liten orange historia. Hon har i princip samtyckt.

I priset ingår fri gravering. Så bra! Men vad ska det stå? Hoppas ni kan komma med bättre förslag än "Månadens medarbetare" som chefen tyckte... 38 tecken får man ha.

Kritor

Vi har provat kritor. Lilla A hälsar att de var rätt goda.

Ingen sömsmån med för lite sömnsmån

Jag har hundra idéer i skallen. Eller tusen. Igår tänkte jag att jag skulle förverkliga några av dem som handlar om egentillverkade barnkläder. Inte för att sessan behöver nya kläder, utan för att det är kul att göra dem. Tror jag - för jag har alltså inte kommit längre än till att surfa fram mönster, låna böcker på bibblan och läsa om vad andra gjort.

Projekt gula sommarbyxor stupade på att t-shirten jag tänkte sy om till byxor var för kort. Den är nu undanlagd i väntan på nya idéer.

Projekt mössa av gammal lammullströja är påbörjat. Den gamla tröjan är varmtvättad och torktumlad och därmed rätt bra ihopfiltad. Återstår att mäta, klippa och sy.

Projekt randiga byxor av min gamla favvot-shirt är likaledes påbörjat. Byxorna tillklippta och ihopnålade. Men den trötta mammahjärnan tänkte inte på den lilla detaljen sömsmån. Så kanske var det lika bra att sessan vaknade och jag lade undan arbetet.

Projekt irritera barnafadern med för många pågående och för få avslutade projekt fortlöper...