Överst på önskelistan: sol!

För länge sedan bodde jag i en annan del av världen. Den sista vintern där regnade det 91 dagar i sträck. Himmelen var konstant grå. Energinivåerna låg vid fotknölarna utan att vi anande att det var ljusbrist det handlade om. Efter den sessionen har jag blivit mer uppmärksam på hur ljusberoende jag är. Hemflyttad från utlandet lös solen över januarisverige, februarisverige och marssverige så gott som varje dag. Kallt, snöigt och vackert. Blekblå himmel. Och jag överlevde, trots det stora svarta hål jag bar med mig från den där andra delen av världen.

Sedan dess är det ljus som gäller. Inga rullgardiner, persienner eller tjocka tygsjok för fönstren. Gärna stora fönster i söderläge. Alltid tända lampor eller massor av levande ljus (hm... måste skaffa fler lampor hem, det är för mörkt där så här års). Ljusa färger i rummen när jag får bestämma själv.

Idag påmindes jag om det goda ljuset igen. Åt fikafrukost på ett ljuscafé här i stan med en god vän. Och omedelbart jag kom in i det helt vita rummet, med en vit rock över mina vanliga kläder, sköljdes tröttheten bort. Det var som att bada i friskt vatten, ligga och flyta på rygg med hela himmelen ovanför. Alldeles avslappnad. Pigg fortfarande flera timmar efteråt.

Så nu vet jag vad jag önskar mig i julklapp (jo, tomten, jag har varit en snäll flicka i år). Antingen en ljuslampa eller ett klippkort på det där caféet. Eller varför välja - både och går väldigt bra! Och så önskar jag mig att hattifnatten i magen är en cafésinnad filur som följer med sin mamma till halvmysko ställen som ljuscaféer. Barn är välkomna fram till dess de lärt sig krypa. Men när den dagen kommer, finns det riktigt solsken att krypa omkring i. Det är säkert ännu bättre.