19 december 2006

Sentimentala jag


Jag har blivit traderoman. Traderaberoende. Det är så bra – man kan göra riktiga fynd! Som gungkaninen jag budade hem förra veckan. 310 kronor smått begagnad men i fint skick i stället för 1200 i butiken på Fina gatan (det var aldrig något alternativ). Eller bodyn av populärt danskt märke i regnbågens alla färger som var slut överallt, men hittades på Tradera och budades hem till överpris. För att inte tala om den fina Reimatecoverallen vi köpte i början av hösten när jag trodde på att de skulle ta slut i affärerna innan de ens kommit in. Det var innan vi fick ärva flera stycken av goda vänner och släktingar och innan vi förstått hurdan ”vinter” det skulle bli.

Det som också är bra med Tradera är att man kan sälja sådant som inte längre används. Ingen plats i garderoberna, bra för miljön och en liten slant på banken. Det är här det går fel för mig. Jag har så in i bomben svårt att skiljas från de kläder sessan växer ur. Står och tummar och nyper i dem, kommer knappt ihåg att hon varit så där liten. Vill inte skiljas från dem. Många så noga utvalda… Nu har jag just skickat iväg den röda tröjan i storlek 68 som hon hade på mors dag bland annat. Tio kronor fick jag för den – och lite ont i sentimentala hjärtat. Är det värt det?

(förlåt mig, jag har kapat bilden från Playsam utan att be om lov - kaninen står hos mina föräldrar och de har ingen digitalkamera)

4 kommentarer:

Camillas lockar sa...

Me also like Tradera...!

Kajsa sa...

Älskar tradera! Borde dock även lägga ut lite själv - har inte kommit så långt ännu, fyller bara på förråden, ha, ha, ha! :-D

Pernilla sa...

Jag är också Traderoman... 68 sålda, 73 köpta grejer. Tyvärr säljer jag inte för lika mycket som jag köper för, även om det nog var planen från början. Vilken ursnygg gungkanin!

Botilda sa...

Men wow, Pernilla, du säljer ju i alla fall nästan lika mågna saker som du köper. Min plan var också att låta det gå jämt upp. Ha! Men i mitten av januari kommer jag att lägga ut lite till.